Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Ivar Sefve. Sydamerika. Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
anmälningar och recensioner 2 3
made äventyrsanda och korstågsstämning. Sefve redogör för de
spanska koloniernas administration. Kolonierna lydde under
konungen personligen och styrdes direkt av honom.
Vicekonun-garnas makt inskränktes av detaljerade dekret och av från
Spanien utsända inspektörer. Det spanska systemet har blivit
mycket klandrat men detta i mycket obefogat. Att kolonierna
an-sågos vara till för moderlandets skull var icke något
egendomligt för detta utan gemensamt för alla kolonialmakterna.
Regeringen sökte skydda indianerna, men de materiella intressena,
behovet av billig arbetskraft kommo i konflikt med de goda
avsikterna. Förf. påvisar, att indianernas lott även i de frigjorda
kolonierna var och ännu på många håll är hård.
Missionärernas beundransvärda arbete uppskattar förf. högt. Särskilt
intressant är vad han berättar om jesuiternas kommunistiska
kyrkostat i Paraguay, utmärkt för ordning och välmåga, vunna utan
våldsamma medel. Kyrkans oerhörda rikedom och inflytande
verkade emellertid i längden hämmande på utvecklingen. Men
det största hindret för denna låg i det spanska
handelsmonopolet, som innehades av en storartad organisation i Sevilla
(uppgives genom någon lapsus ligga i Kastilien [s. 82]!), från början
av 1700-talet i Cadiz. Huvudintresset riktades åt områden med
rikedom på guld och silver, även om de hörde till Sydamerikas
otillgängligaste och ofruktbaraste, under det att delar, som nu
äro centra för världsdelens ekonomiska liv, föga
uppmärksammades. Huru orimliga handelsvägarna voro framgår t. ex. av
att varor till La Plata måste föras över Panama. Callao,
Anderna och genom urskogarna. Man kan förstå, huru varorna
skulle fördyras. Under Karl III:s upplysta regering upphörde
detta system. Kolonierna fingo handla med varandra,
förbindelsen med moderlandet blev friare, och tullarna sänktes.
Resultatet var ett storartat uppsving, men för Spaniens välde kom
reformen för sent. Märkligt, att den högre undervisningen
befrämjades; universitetet i Lima hade 2,000 studenter, de flesta
i teologi och juridik, men den vetenskapliga forskningen stod
naturligtvis under inkvisitionens censur.
Befrielsekriget sammanhängde med omvälvningarna i
Spanien under Napoleonkrigen. Orsaken var framför allt
kreoler-nas, de infödda vitas, missnöje med att alla högre ämbeten
besattes med infödda spanjorer. Till en början kämpade de valda
juntorna för den laglige konungen Ferdinand VII men från 1813
efter restaurationen för fullt oberoende. Bland frihetshjältarne
framstår den själsstore San Martin kanske t. o. m. framför
Bo-livar, som har jämförts med Caesar och Napoleon. Bolivar käm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
