Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Nils Holm. Läroverkens idrottsdagar och lärarne - Fritz Hall. Om språkskrivningarnas effektivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läroverkens idrottsdagar och lärarne 229
s. k. friluftsövning), skulle sålunda, han må för övrigt i sin
undervisning vara hur nitisk och duglig som helst, straffas
med minskning i löneförmåner; vid tjänstledighet för
sjukdom avdragas, som bekant, tjänstgöringspengarne.
Resonemanget är så träaktigt, att det onekligen förefaller som
ett dåligt skämt, men man vet inte så noga, hur det kan
gå. Det är mer än ett dåligt skämt, som på det yttersta i
dessa dagar blivit blodigt allvar.
Om språkskrivningarnas effektivitet.
Av Fritz Hall.
Nedanstående lilla uppsats gör ingalunda anspråk på att
vara någon pedagogisk trollformel på språkundervisningens
område, knappast heller att komma med något nytt. Den
avser endast att om möjligt vinna en och annan för ett
enligt min mening jämfört med det gängse vida effektivare
utnyttjande av skriftliga språkprov, som i enstaka fall
förekommer. — Varje uppsatsrättare vet, hur vanligt det är, att
samma fel spökar i en elevs temabok, trots att det från
början omsorgsfullt rättats, markerats med en kraftig bock och
vederbörligen belysts, eventuellt skändats vid genomgången.
Det har påståtts, att orätt ord eller ordform, som kanske
tillkommit under stor andlig födslovånda i elevens hjärna,
nödvändigt måste ha tagit rot och efterlämna ett djupare
intryck än det rödaste bläck och den största bock. Vare
därmed hur som helst, spökfelen visa, att vad det rättade
beträffar, ett tillräckligt kraftigt intressemoment icke
förefunnits, för att eleven skall komma ihåg. Det gäller alltså
att skapa ett sådant. — Vad först modersmålet angår, bruka
en del lärare rätta skrivningarna men låta lärjungarna i
marginalen anteckna de paragrafer, som belysa felen. Som
lärobok användes då t. ex. Edlers hjälpreda, i vilken eleverna
hemma söka reda på tillämpliga paragrafer. Skrivböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
