Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Einar Wetterwik. Den franska s. k. lärarstrejken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRANSKA S. K. LÄRARESTREJKEN
23
knuffas åt sidan: det ser för illa uti På denna tankegång
frossade man i de organ, som togo parti mot lärarne.
Lärarnas vedersakare sökte vidare angripa på en annan
och bättre punkt, då de hävdade, att regeringens formella
löfte sista gången borde ha medfört ändrad taktik från
lärarkårens sida. »När nu regeringen har lovat», sades det, »vad
mera begära egentligen lärarna?» Ja, för en utomstående kan
det verkligen se en smula halsstarrigt ut, att »strejken» ej
inhiberades då, helst om man anlägger den ovannämnda
synpunkten, att lärare alltid måste tyda allt till det bästa, vara
försonliga och tro på sina överordnades löften. Men hade icke
de överordnade, och då främst regeringen, redan låtit
lärarkåren genomgå en alltför lång och grundlig kurs på detta
område? Vill man vara rättvis, måste man tillstå, att lärarnas
tålamod frestats över hövan och att de gärna kunde få pröva
sitt snart sagt enda lagliga vapen, sedan de hotat med det
så länge och förberett landet, öppet och utan alla tries, på
att vapnet skulle användas.
Däremot måste man beklaga, att det, sin natur
likmä-tigt, väsentligen kom att vända sig mot allmänheten,
enkannerligen då studentkandidaterna och deras familjer.
För det tredje vände sig konservativa tidningar skarpt
mot att en akademiskt bildad kär använde strejk, ty strejk
kallades det hela, om också vanligen med citationstecken och
ursäkter. Högern såg händelsen såsom ett tecken till
spirande radikalism inom lärarkåren, vilket torde vara obefogat.
Hela berättigandet i detta klander synes mig falla till
marken i och med erkännandet, att en faktisk strejk icke förelåg.
På många håll anklagades Herriot för att begagna
bristen på examinatorer såsom ett kärt tillfälle att skjuta en
bresch i den högre akademiska kompetensens dittills väl
bibehållna murar och att försvaga de existerande gränserna
mellan högskoleundervisning, läroverksundervisning och
folkskoleundervisning. Möjligt är, att så även var fallet.
Följderna torde då visa sig så småningom.
Regeringen utnyttjade, som var att vänta, sina trogna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
