Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Einar Wetterwik. Den franska s. k. lärarstrejken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRANSKA S. K. LÄRARESTREJKEN
25
rarna vägrade, och många fullt kompetenta vägrade även att
ersätta dem. I Paris vägrade 310 av 320, i Lille mer än 50
av 60, i Besançon alla 15 o. s. v. Man räknar i Frankrike
med att c:a 60% godkännas i skrivningarna och att 45 à 50%
även klara den muntliga examen. Det kunde då förefalla, som
om kuggning vore alltför vanlig för att väcka uppseende, men
klagomålen blevo 1927 ovanligt många. Myndigheterna visste
med sig, att rättningen av skrivningarna var mycket
underhaltig, och försökte så gott det gick reparera de värsta
misstagen. Någon laglig klagorätt existerar synbarligen icke i
Frankrike, ty lyceilärarnas talesman, den nyssnämnda Cope,
föreslog i en artikel i »L’Œuvre» inrättande av en dylik
klagorätt och nämnde därvid också, att man länge haft det
önskemålet, att varje prov skulle rättas av två lärare, helst
oberoende av varandra.
Trots alla svårigheter togo examina slut i något så när
dräglig tid. Rättningen av skrivningarna, som borde ha varit
färdig efter c:a 8 dagar, tog några dagar mera, och den
muntliga examen, som borde ha varit slut d. 24 juli, drog
ut till de första dagarna i augusti; varav man är berättigad
att draga den enkla slutsatsen, att de fungerande reserverna
åtminstone icke i alltför stor utsträckning kände något be.
hov av att genom grundligare prov söka ersätta vad som
brast i erfarenhet.
Som ett slutomdöme om denna egenartade aktion från
ett lands läroverkslärare skulle jag vilja säga, att den säkert
icke sänkte lärarnas prestige, men den riktade hela landets
uppmärksamhet för några veckor på en kår, som länge
utfört ett högt kvalificerat arbete under svåra ekonomiska
villkor med största samvetsgrannhet och som endast lät
uppreta sig av den mest långtgående nonchalans från
statsmakternas sida. Vilka följder, som kunna visa sig av det skedda,
kan en utomstående ej bedöma, men det torde ej vara allt.
för djärvt att profetera, att en sak med det snaraste blir
ändrad: Lyceilärarna komma ej längre att få avgöra själva,
om de vilja examinera i studentexamen, utan få finna sig i
en lagändring, som ger staten makt att kommendera dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
