Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rudolv Körner. Till läsningen av Fänrik Ståls sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL LÄSNINGEN AV FÄNRIK STÅLS SÄGNER 239
Jag skulle endast önska, att utgivarna medtagit ytterligare
en sak utöver krigsöversikten, förklaringarna och namnlistan:
en plan för läsningen av sägnerna. Ty det är klart, att man
inte bör läsa dikterna i den ordning, i vilken de meddelats
av Runeberg. Då blir det en enda röra. Men jag menar
inte därför, att dikterna skulle genomgås i enlighet med
krigshändelsernas ordningsföljd. Den saken är djupt likgiltig,
ja ett dylikt förfaringssätt vore säkerligen lika oriktigt, som
om man vid varje dikt skulle upplysa eleverna om
verkligheten bakom dikten och på så sätt grumla den bild, skalden
ger oss av sina hjältar. Men jag tror, att det inte är alldeles
likgiltigt, i vilken ordning man stiftar bekantskap med de
olika personerna. Ty om man läser dikterna i den följd,
Runeberg givit oss dem, så får man först på ett ganska sent
stadium lära känna några av de allra främsta gestalterna i
sägnerna, Fältmarskalken och Dobeln till exempel har ju
skalden placerat sist i första samlingen, Adlercreutz sist i den
andra. Men fastän alltså Adlercreutz kommer efter alla de
andra dikterna, så har han, som naturligt är, redan nämnts
i flera av dessa: Veteranen, Fältmarskalken, Dobeln vid
Jutas, Fänrikens marknadsminne, von Torne, Munter och
Vilhelm von Schwerin.
Också har NORDLANDER i en uppsats i Pedagogisk
tidskrift 1909, sid. 445 ff. kritiserat lämpligheten av att läsa
sägnerna i samma ordning, som de intaga i samlingarna.
NORDLANDER föreslår i stället en indelning i grupper efter
de stora krigshändelserna. Enligt honom borde man sålunda
efter Vårt land och Fänrik Stål läsa de sånger, som handla
om träflhingen vid Sikajoki (.Adlercreutz, Trosskusken,
Fältmarskalken, Fänrikens hälsning), därefter Sveaborg, Bröderna
och Torpflickan, vidare de dikter, som gruppera sig kring
slaget vid Lappo (von Törne, -Nio - femton Stolt, Främlingens
syn, Soldatgossen) osv., osv., till sist Fänrikens
marknads-minne 1 som enligt N. passar synbarligen väl till avslutning,
»emedan den lämnar en överblick av kriget i dess helhet».
Det synes mig, som man genom denna ordning särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
