Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. Karl Rooswall. Sannolikhetsräkning för gymnasier och övriga läroanstalter - Emil Solander. K. G. Hagström. Talens vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 1 9
Karl Rooswall, Sannolikhetsräkning för gymnasier och
övriga läroanstalter. C. E. Fritze, 36 sid., 1 kr.
Omslaget ger den här citerade titeln. Vänder man bladet,
fås den fullständiga och exaktare titeln: »Exempelsamling jämte
erforderliga anvisningar i sannolikhetsräkning» &. Häftet
förutsätter också enligt företalet »användandet av en passande
lärobok» i ämnet. Anvisningarna bestå i fullständiga lösningar av
en del av exemplen, och detta är nog en god idé, när fråga är
om ett för skolundervisningen förut fullständigt främmande
område. Lärarens muntliga vägledning kan i ty fall för bättre
minnes skull behöva understödjas av i texten utarbetade typiska
exempel. Exempelsamlingen tycks mig på sina håll gå väl långt
in i detaljer, t. ex. i fråga om försäkringsräkningar. Men det
kan ju hända, att den hypermoderna elementarundervisningen,
med blott fyra realskoleklasser o. s. v., förutsätter och
nödvändiggör ett ingående sysslande med ars conjectandi.
E. S.
K.-G. Hagström, Talens vetenskap. A. Bonnier, 83 sid.,
3- 75 kr-
En intressant överblick över matematikens olika grenar,
vilken med skäl kan rekommenderas matematiklärare som en
både givande och nöjsam lektyr. Möjligen kan också en och
annan av de bättre eleverna ha nytta och nöje av densamma.
De hela talens benämningar ges i en tabell på 12 olika
främmande språk, från sanskrit till finska. Bland beteckningar må
nämnas kinesiska siffror (sid. 6), redogörelse för grekernas och
romarnas talbeteckning, det senare i samband med teorin för
deras räkneram (abacus), samt översikt av utbildningen av vara
nu brukliga indiskt-arabiska siffror (sid. 17). Det minst
tillfredsställande avsnittet tycks mig vara framställningen av mängdläran,
vilket är mindre underligt, då det hela ges på tre blad, däri
inberäknat redogörelse för mer eller mindre giltiga invändningar
(mängdteorins antinomier eller »paradoxier») samt porträtt av
Cantor och Poincaré. Som ett slags inledning berättas sofisternas
»bevis» för att den morske — och snabbfotade — Achilles ej
kàn springa ifatt en flyende sköldpadda. Men varför skall den
stackars karlen till på köpet kallas Achilleus? Kan han ej få
heta Achfllevs i stället? Det är mig obekant, om en vedertagen
terminologi på detta område förefinnes på svenska; i vilket fall
som helst måtte termen »uppräknelig» ha uppstått genom mindre
lycklig översättning och böra utbytas mot något sådant som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
