Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Nationalekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
är och vart den syftar har i Finland nått vidare och djupare än
i Sverige, och någon systematiskt bedriven misstolkning av
densamma såsom i vårt land har icke förekommit. Måhända kunna
de båda lärorika arbetena bidraga till ett större förstående av de
kooperativa idéerna även hos oss.
Det tredje arbetet ger ett värdefullt bidrag till vår kunskap
om de ekonomiska förhållandena i Förenta staterna. Förf. ger
först i kap. »Det amerikanska välståndet» en översikt av ökningen
av produktionen per man och timme av sysselsatta arbetare i
procent av 1914 års produktionssiffror. Betecknande tal äro 210%
för automobiler och 211% för gummiringar! Jordbruket och
även sko- och textilindustrien äro i bekymmersamt läge. Som
förutsättning för den väldiga massproduktionen nämner förf.
standardiseringen och ger karakteristiska exempel på denna. Förf.
behandlar också det viktiga fördelningsproblemet. I fråga om
arbetarnas levnadsstandard ligger Sverige näst Danmark närmast
U. S. A. med en stegring av reallönerna för 1924—1927
mellan 21—27% (U. S. A. 25—30%). Att beakta är också den
oerhörda arbetslösheten i Förenta staterna. I fråga om social
lagstiftning och fri- och rättigheter, som arbetarna åtnjuta med
hänsyn till fackföreningsrörelsen, strejker m. m., ligger U. S. A.
avgjort efter Sverige. Likaså anser förf. att arbetarnas kulturella
standard i det hela ligger lägre där än här hemma. En
utomordentligt brännande fråga kommer förf. in på i kapitlet om
rasproblemet och immigrationen. Boken är försedd med
illustrationer, utan egentligt sammanhang inströdda i texten. Så
förekommer bl. a. ett porträtt av »en amerikansk senator», utan namn;
skall det vara ett slags typbild, är den föga karakteristisk.
Sist kommer förf. in på frågan: I vad mån innebär Amerika
en ny civilisation? Som huvudsakliga drag framhåller förf.: ökad
specialisering, koncentration i arbetet och ökad arbetstakt,
mekanisering av själslivet, brist på ro och stillhet, frånvaro av
humanistiskt tänkande och konstnärlig tradition; mot dessa i flera fall
rätt betänkliga drag sätter förf. amerikanens höga uppfattning av
arbetet, den starka ståndscirkulationen, viljan och förmågan av
förtroendefullt samarbete, kvinnans fria och ansedda ställning.
Man kan hoppas, menar förf., att Amerika genom frejdigare
optimism och frihet från vissa nedtyngande europeiska traditioner är
på väg att lägga grundvalarna till en i viss mån ny ciyilisation,
med en djupare förening av praktisk idealism och
verklighetsforskning, med ett större mått av kamratskap och en större fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
