Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Ossian Dahlgren. Otto Gertz och Karl Grönwall. Grunddragen av växtvärldens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 6 anmälningar och recensioner
Otto Gertz och Karl A. Grönwall: Grunddragen av
växtvärldens utveckling. Handledning vid
biologiundervisningen på gymnasiet. 40 sid. 36 fig. — Gleerups förlag, Lund 1930.
Professor Grönwall och docenten lektor Gertz, båda i Lund,
ha tillsammans utgivit ett litet trevligt häfte med ovanstående
titel. I undervisningsplanen för gymnasiet stadgas, att en kort
översikt skall lämnas av växtvärldens utveckling under de
geologiska perioderna. Denna lilla handledning torde därför vara
ganska välkommen. Man må verkligen hoppas, att
undervisningsplanens föreskrift ej bara skall bliva ett tomt önskemål. En
elementär kännedom om de geologiska tidsåldrarna och deras
djur- och växtfossil har säkerligen ett högt bildningsvärde och
ger vidgade perspektiv.
Ett tiotal sidor ägnas åt de fossila växternas bevaringssätt.
Medtagandet av detta kapital är ganska befogat och ägnat att
bibringa lärjungarna förståelse för den paleontologiska forskningens
vanskligheter och möjligheter.
Växtvärldens utveckling behandlas redigt, översiktligt och
kortfattat. De viktigaste typernas utseende och morfologi belysas
genom avbildningar. I förbigående vill jag göra ett par små
anmärkningar. Om pteridospermerna meddelas, att de »i stället
för sporer» utvecklade »fröliknande kroppar». Det är dunkla
ord, och det hade nog varit mera pedagogiskt att helt enkelt
säga: De ormbunkslika bladen buro fröämnen. På sidan 33
läses: »På grund därav (bergskedjornas sträckning) leva i östra
Nordamerika även många av de tertiära växterna kvar, t. ex.
sumpcypress, valnötsträd ooh platan, medan i Europa samtliga
äro utdöda.» Det kortfattade uttryckssättet kan nog komma
åtskilliga läsare att tro, att valnötsträd och plataner odlades i
Europa först efter Amerikas upptäckt.
En något fylligare och saftigare framställning av florans
invandring och vegetationens historia i vårt land efter istiden skulle
anmälaren gärna ha sett. De meddelade notiserna äro onekligen
rätt torftiga.
Anmälaren vill på det livligaste tillstyrka de båda
författarnas förslag om att vid undervisningen gymnospermerna
omedelbart måtte behandlas efter kärlkryptogamerna. Gymnospermerna
ansluta sig ju nära till dessa, och få saker torde vara mera
ägnade att klarlägga ett fylogenetiskt betraktelsesätt än en jämförande
framställning av arkegoniaternas byggnad.
K. V. Ossian Dahlgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
