Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rudolv Körner. Reformkrav beträffande rättstavningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
rudolv körner
behandling, skall med tacksamhet anamma ord som gäv,
hjalt, kjusa. T. o. m. åt kättja är en plats beskärd, medan
däremot hennes syster Flättja lyser med sin frånvaro. Men
att dylika ord faktiskt ha en mission att fylla kan ses av
meningar som: »Fiska ej i lättjans och kättjans gyttjevatten,
ty nyttjar du där dina nät, vittjar du blott dig till fördärv»
(Sundén). Dylika meningar taga som synes vederbörlig
hänsyn till undervisningsplanen med dess krav på ett naturligt
och okonstlat språk utan hopade svårigheter.1 Och tack vare
sådana ord kan man stundom finna en tanke, som kan duga,
t. ex.: »Den, som stjäl en skjuten själ, som varit upphängd
vid ett vägskäl på Själlaxiå, kan med skäl kallas själ lös.2 Och
1 Det är sannerligen inte många av våra rättskrivningsövningar, man
med bibehållen självaktning kan använda vid diktamen. Den regel,
som Louis de Geer en gång ställt upp för en författare »att icke skriva
en enda mening, som icke innehåller en verklig tanke» gäller tydligen
icke författare till rättskrivningsövningar. Fördelaktigt från mängden
skilja sig dock Axelsson Lindqvist, Svenska rättskrivningsövningar
och Edler och Kökeritz, Rättskrivningsövningar.
2 Det är verkligen synd, att vi ännu sakna ett arbete i svensk
ho-monymik i betraktan av de goda möjligheter, vårt modersmål synes
erbjuda. I de främmande språken ha vi nyligen lyckliggjorts med
homonymböcker, som upptaga «ord och uttryck, som på grund av sin likhet
ständigt förväxlas med varandra» och som, enligt utgivarnas erfarenhet,
det är så gott som omöjligt för eleverna att hålla isär, t. ex. tyska der
Psalm = psalmen och der Salm — laxen, engelska hers = självst. poss.
pron. och herse — fällgaller, franska le tan = garvarbarken och le taon =
bromsen (insekt) (Gunnar Malmberg, Tyska homonymer, Malmberg—
Söllberg, Engelska homonymer, Collin—Malmberg, Franska
homonymer). Som av de svenska exemplet ovan framgår, bör även svenskan
kunna vara ett tacksamt arbetsfält för herrar homonymförfattare.
Sundéns förteckning över likljudande ord är långt ifrån uttömmande, men
denna lista kompletteras på ett synnerligen lyckligt sätt av en liknande
förteckning i börjesson, Rättskrifningslära (1890) med bl. a. följande
instruktiva sammanställningar: bärgen/ och bergen, dän och Don, klär
och klor. vind kåre och kore (av kora), pålen (av påle) och Polen, saxen
och Sachsen, skälv / och själv, son (so, sugga) och zon, sån / och son
(söner). Värdefulla bidrag till svensk homonymik (och även i övrigt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
