Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Ernest Dimnet. Konsten att tänka - Vilh. Vessberg. G. A. Jaederholm. Ett transatlantiskt universitet och dess pedagogiska fakultet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 o anmälningar och »recensioner
han har läst mycket, och en stor del av detta hör till det bästa,
som man över huvud kan läsa. Han har läst klassikerna och
synes ha ägnat stor uppmärksamhet åt den historiska litteraturen.
Men vad som mest frapperar är, att denne abbé är så
hemmastadd i den moderna skönlitteraturen. Han har läst de franska
författarna från Montaigne till Anatole France, och kanske sträcker
sig hans beläsenhet ännu längre både i den ena och den andra
riktningen. Men dessutom har han gjort bekantskap med engelsk
och tysk skönlitteratur, och han har även ett öppet sinne för
bildande konst och musik. Genom vad han läst och iakttagit
samt genom eget tänkande har han förvärvat sig en rik
humanistisk bildning och blivit en fint bildad personlighet, och nu
tror den gode abbén, att vem som helst kan genom samma medel
uppnå ett liknande resultat. Detta är säkert att tro för högt om
människorna i funktionalismens och det meningslösa pladdrets
tidsålder, men kanske kan Dimnets bok hjälpa några att finna
sig själva, att vara sig själva och att intressera sig för något
annat än det som fyller tidningarnas spalter och lämnar stoff till
skvaller- och skandalkrönikan. Man kan blott önska, att boken
måtte få en relativt lika stor spridning i vårt land som den fått
i Amerika, ty det förtjänar den. Georg Brandell.
G. A. Jaederholm: Ett transatlantiskt universitet och dess
pedagogiska fakultet. En skiss i akademisk organisation och
administration. Särtryck ur Studier tillägnade Efraim Liljeqvist.
Lund 1930.
Amerikanska universitetsförhållanden äro ej vidare grundligt
kända i Sverige. Prof. Jsederholms arbete är därför ägnat att
fylla en lucka i våra kunskaper. Han är säkerligen den mest
sakkunnige på detta område, och hans framställning utmärker sig
icke blott för sakrikhet utan är även lättläst och underhållande.
Det kan här icke komma i fråga att referera det rika innehållet,
anmälaren vill blott framhålla några karakteristiska sidor, särskilt
i den mån de skilja sig från svenska förhållanden.
I den (onämnda) stat, varom här är fråga, med omkr. 5,5 milj.
invånare, finnes ett stort statsuniversitet med 18,000 studenter,
en årlig budget på 14 milj. dollars, varav 8 milj. statsbidrag,
och tillgångar på 42,5 milj. dollars. Dessa siffror äro ju
imponerande. Dessutom finnas i staten två rikt daterade enskilda
universitet, ännu ett sådant, som äges av jesuiterna, samt ett antal
små universitet eller colleges. De enskilda universiteten synas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
