Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Knut Lundberg. Reflexioner kring en lärobok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFLEXIONER KRING EN LÄROBOK IOI
som redan nu kunna märkas i den värld, där han verkar.
Jag tror mig nästan finna, varifrån förf. fått sin besynnerliga
idé, nämligen från Bultmanns »Jesus». Men Bultmann är då
här tämligen grundligt omtolkad och missförstådd. Enligt
honom mynna blott förkunnelsen av kravet (eller Guds vilja)
och av riket ut i samma sak: avgörelsen i nuet. Men detta
är ju något helt annat än att identifiera de båda storheterna!
Den andra definitionen av Guds rike hänger hos förf. faktiskt
i luften och tillämpas blott då och då, vid förefallande behov.
Med den modernisering, förf. i stort sett genomfört, är det
måhända ej så förvånande att vid skildringen av Guds rike
icke finna ett ord om dualismen. Historiskt riktigt är det
emellertid icke. Moderniseringen förklarar väl också den
synnerligen tafatta och inadekvata utläggningen av
domsscenen i Matt. 25 (sid. 76). Såsom totalt förfelat måste man
vidare beteckna förf:s försök (sid. 42) att blott på grund av
ett enda ord i Matt. 6 bygga upp en helt annan
gudsföreställning hos Jesus än den gängse judiska. Ej heller är det
sant (sid. 44), att »ingen före Jesus vågat utsäga, att envar
enskild människa . . . hade rätt att kalla Gud sin Fader».
Av detaljer i den systematiska avdelningen fäster jag mig
vid den synnerligen oskarpa uppfattningen av vissa liknelser
(sid. 46, 47, 48, 57).
Den principiella granskningen av boken är avslutad.
Bi-hangsvis må ytterligare några detaljer påpekas.
Framställningen vanprydes av en hel rad sakfel utom de ovan
anmärkta. Så bl. a. uppgifterna om papyrus (sid. 6), Roms
grundläggning (sid. 7), fredstiden från Augustus (sid. 8), orsaken
till namnet Davids stad för Betlehem (sid. 10), Nasarets läge (ib.),
betydelsen av termen himmelriket (sid. 53), ordet Mamons
ursprung (sid. 56). — På vissa ställen roar sig förf. med att skriva
romaner, utan stod i källorna. Så sid. 6 f. (om Markus och
Lukas), sid. 29 (om Jesu förklaring), sid. 71 (om den rike
mannen). — Slutligen måste man skarpt reagera mot det syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
