Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gunnar Freudenthal. En aktuell pedagogisk oppositionsriktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
GUNNAR FREUDENTHAL
sina åtagna månadsuppgifter. En sådan nedflyttning lär tagas
mycket hårt och i regel medföra bot och bättring, då
vederbörande elev åter får komma in i de fria arbetslagen.
Det kan möjligen intressera en och annan att veta, att
Daltonplanens principer ej äro helt främmande för vår svenska
undervisningshistoria. Redan för över hundra år sedan
uttänkte C. A. Agardh en ganska likartad metod, som prövades
vid Nya elementarskolan och ett par andra läroanstalter, dock
utan att vinna uppskattning. I tidskriften Skola och
Samhälle för 1920 finns en uppsats av K. A. Westling om dessa
försök.
Jag har nu givit exempel på ett för övrigt mera moderat
försök att ge skolarbetet karaktär av frivillig verksamhet från
elevens sida. Detta har jag betecknat som den ena av
funktionalismens grundsatser. Den andra skulle vara, att lärjungarnes
inbördes förhållande skall gestalta sig som socialt samarbete.
Vid tiden omkring pubertetsåldern ändras ungdomens
hållning gent emot de vuxna. Den nya hållningen kan ofta
karakteriseras som ett slags bitterhet och trots. Den unge
vill inte längre bli behandlad som ett barn, han börjar kräva
hänsyn för sin egen vilja. Han behöver då en viss grad av
oberoende och självansvar. Detta behov av självständighet
vill funktionalismen utnyttja i uppfostrans tjänst. Då behovet
inställer sig, är det tid för läraren att pruta av på sin
disciplinära myndighet. Det passar inte längre, att eleven känner
sig behärskad i varje detalj. Hans utveckling har fört honom
till ett stadium, då man bör ha rätt att själv göra sin mening
gällande t. *o. m. emot läraren, om det sker med fog och
lämpor. Nu överlämnar läraren en del av sina enklare
göro-mål åt lärj ungarne själva, han lägger sig inte mer i smärre
disciplinfrågor, han bryr sig inte om frånvaro från klasslektioner
etc. Detta överlämnas åt klassens självvalda disciplinnämnd,
och verkliga disciplinmål avgöras av en formlig domstol av
lärjungar, i vilken en eller flera lärare ha säte och stämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
