Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Oscar Olsson. Aktuella folkbildnings- och skolfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
ur den synpunkten, att de kunna betraktas som exponenter för
en syn på undervisnings- och uppfostringsproblemen, som numera
i vissa kretsar torde vara rätt allmän. Det skulle dock säkert
vara oriktigt att tro, att författarens pedagogiska åsikter delas ens
av flertalet inom det politiska parti till vilket han hör.
När man läser författarens något hånfulla och med en viss
överlägsenhet framförda kritik av åskådningar, som han betraktar
såsom motsatta sina egna, kan man lätt få den uppfattningen, att
han representerar en mycket radikal pedagogisk riktning. Denna
uppfattning är dock säkert oriktig, och man blir något frapperad,
när man läser de sarkasmer, som riktats mot en svensk skolman,
vilken i allt väsentligt torde stå på samma pedagogiska
ståndpunkt som författaren själv. För min del kan jag icke finna
annat, än att författaren gjort sig till tolk för en rätt förnuftig
uppfattning i undervisnings- och uppfostringsfrågor. Han
förkastar fullständigt det bildningsideal som uppställts av Plebs League
i England och det tyska Hohenrodterbund, vilka ivra för en
ar-betarbildning på klasskampens grund och mena, att alla ämnena
i studiecirklar och kurser skola vara av praktisk nytta för
a/be-tarna i deras klasskamp. När man läser detta, föres tanken lätt
till forna tider, då man med lika stor tvärsäkerhet gjorde
gällande, att intet ämne vore av något värde, vars studium ej kunde
ställas i teologiens tjänst, och man är snarast böjd att tro, att
den av Plebs League och Hohenrodterbund omfattade
åskådningen icke så mycket är en social doktrin som en religion. Att
författaren är en vän av studiecirklarna, visste man förut. Det
kan heller icke gärna betvivlas, att dessa äro av stort värde ur
folkbildningssynpunkt, ifall de stå under kompetent ledning. Men
författaren har säkert begått ett misstag, när han sökt göra
gällande, att alla kunna förvärva sig högre bildning, och att en
arbetare för att få sådan bildning blott behöver under ett par år
deltaga i en universitetscirkel och läsa litet på lediga stunder.
Högre bildning kan ingen förvärva sig, utan att han har till sitt
förfogande tre ting: intellektuell begåvning, energi och tid.
Saknas någon av dessa faktorer, blir det alltid ett klent resultat av
de strävanden eller ansatser som avse bildningsförvärv. Den
verkliga bildningen är således en kulturprodukt med mycket
aristokratisk prägel, för så vitt som den aldrig kan bli massans
egendom utan alltid måste bli förbehållen ett litet fåtal. I
uppsatserna om skönlitteraturens bildningsvärde, som jag för min del
ställer främst av uppsatserna i samlingen, har författaren visat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
