Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - E. Noreen. Finn Reinskoe. Norsk grammatikk for svensker - E. Noreen. Norsk riksmålsordsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
Finn Reinskou: Norsk grammatikk for svensker. Lund,
Gleerup, 1930. Pris kart. 3:—^. 131 s.
I många år har J. V. Lindgrens Dansk och norsk grammatik
gjort god tjänst, men det kan ju ej nekas, att den även i den
nya upplagan verkar föråldrad och behövde ersättas av två nya
arbeten. För danskan föreligger sedan några år Tage Nörregaards
förtjänstfulla bok, och nu har på samma förlag, det Gleerupska,
utkommit den norska språklära för svenskar, vars titel läses ovan.
Boken har uppenbara förtjänster. Planen och proportionerna
mellan de olika avdelningarna kunna oförbehållsamt godtagas:
först en utmärkt klar och upplysande »sproghistorisk innledning»,
något som icke är en överloppsgärning utan har stor praktisk
betydelse, därefter en någotsånär fyllig avdelning om »riksmålet»
och slutligen en kort framställning av »landsmålet».
Avdelningen om riksmålet behövde emellertid göras betydligt
fylligare. Detta gäller ej blott exempelmaterialet, som är högst
magert, utan även formuleringarna och urvalet av medtagna fakta.
En regel som den s. 58: »Enstavelsesord på vok. har likeså r
(+ omlyd): rce,r (til rå), teer, glör, kjör (til ko)» är, formulerad så
generellt, absolut vilseledande; jfr by, ski, sko, sau, bro etc.
Vilseledande är det också att säga som s. 48, att »som i sv. blir
ofte en lang vok. forkortet i sammensetninger og avledninger föran
kons. förbindelse», när tendensen till förkortning är så mycket
starkare i norskan (Storgaten, kjöbmann, stekte o. s. v.). — Mindre
framträdande men principiellt betänkligare är en viss tendensiös
»norskhet» i urvalet av uppgifter. Så länge en mycket stor
procent norrmän använda formen skidden är det brist på
objektivitet att blott ge formen skitten (s. 44); skidden borde nämnts s. 39
liksom udmerket (undertecknad har för sin del aldrig hört det i
modern ortografi favoriserade utmerkei)\ frasen i lige made borde ej
heller saknats. Dessa och många likartade former äro ju för den
som studerar norskan under i någon mån historisk synvinkel i
hög grad intressanta och instruktiva.
Att arbetet är alltför hastigt tillkommet syns också av en del
förargliga tryckfel.
Vi önska boken god åtgång, icke minst för att förf. inom
kort må få anledning att ge oss den nya, förbättrade och något
utökade upplaga som vi behöva. E. Noreen.
Norsk riksmålsordbok. Utarbeidet av Trygve Knudsen
och Alf Sommerfelt. H. 1—3. Oslo, Aschehoug, 1930—31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
