Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. J. Jeans. Världsaltets mysterium - Emil Solander. Helge Bohlin. Gaslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
I mångt och mycket är denna bok ett sammandrag av den
förut refererade »Universum omkring oss». Troligen skall det
betraktas som en popularisering att i föreliggande bok alla
beräkningar uteslutits, men nog får jag tillstå, att jag för min del
finner den därigenom mera svårläst än sin föregångare.
Emellertid bidrager härtill även, att boken sysslar mer ingående med
vågmekaniken, ett ämne, som ännu mindre än Einsteins allmänna
relativitetsteori kan bli föremål för begripande i den betydelse
man hittills varit van att fästa vid detta ord.
Sista kapitlet, På djupt vatten, tycks vara något slags
metafysik, vars resultat ungefär synes bli, att världsalltet är ett
matematiskt tankeexperiment. Men »till sist vilja vi än en gång
framhålla vad vi egentligen borde ha uttryckligen påpekat i varje
kapitel, nämligen att allting som här sagts och varje slutsats som
dragits är ytterst oviss och i hög grad spekulativ» (s. 150). Häri
tror jag, att varje läsare av boken gärna skall instämma. — Några
smärre inadvertenser kunna åtminstone delvis bero på
översättningen, som emellertid i det stora hela är förträfflig. Sid. 38
talas om att vid reflexion »sinus för infallsvinkeln står i konstant
förhållande till sinus för reflexionsvinkeln». Därvid borde
tilläggas, att detta förh. alltid är 1. Sid. 101 säges: »Om vi
sammansmälta längd och bredd, få vi en yta». Sid. 107 talas om
»den gamla nittonhundratalsetern», där meningen nog är nittonde
århundradets eter. Sid. 107 —108: »Den (etern) är en
tankeprodukt, icke en fast kropp». Ingen har väl föreställt sig, att
etern skulle vara vad man på svenska menar med en fast kropp.
Sid. 111: »Om t., ex. en vanlig magnetstång elektrifieras och
sedan får förbli i vila, måste man enligt Poyntings formel tänka
sig att energin för beständigt flödar runt och åter runt kring
magneten». På elektrostatisk laddning verkar ej magnetfältet
enligt hittills vanlig uppfattning; man måste därför förutsätta, att
lämplig elektrisk ström tillföres, vilket kräver närmare förklaring.
Boken är i varje fall obestridligt synnerligen
intresseväckande. E. S.
Helge Bohlin, Gaslagarna. Victor Aström, Härnösand.
48 sid. 1: 90.
Häftet vill åstadkomma en för fysik och kemi gemensam
enhetlig elementär framställning av gasers förhållande vid olika
volym, tryck och temperatur. Endast ideella gasers tillståndslag
härledes och behandlas; blott i förbigående anmärkes (sid. 17),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
