Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. C. G. Hellsten. Experimentell fysik och astronomi. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
C. G. Hellsten, Experimentell fysik och astronomi. III.
Dynamik samt astronomi och meteorologi. P. A. Norstedt
& Söner. 115 sidor. 2 kr.
Boken är mer populär än elementär; den tillgodogör sig endast
sparsamt den elementära kunskap i matematik, som bör förefinnas
i avsedd del av realskolan, och som är nödvändig för uppfattning
av sammanhanget i de grenar av fysik med astronomi, som här
behandlas. Dessutom tycks förf., fastän denna upplaga är den
femte, ha glömt att genomläsa sitt opus efter nedskrivandet.
— Sid. 7 medräknas till rullningsfriktion, friktionen (i hjulen) vid
axlarna. Ej alla axlar äro försedda med kullager. Sid. 23:
»Man säger ofta, att arbetet vid lyftning rakt upp — tyngden X vägen.
Varför blott »ofta»? Sid. 24: ... »blir ... är = arbetet» . . .
Ordet »är» gör meningen till omening, vilket ej observerats.
Sid. 26 stå »tjocka» rör i st. f. vida rör. Sid. 27: »I allmänhet
söka dock arbetarna att få den (hejaren) så högt över pålen som
möjligt». Har förf. sett en pålkran under arbete? Sid. 35 noten:
»I verkligheten blir förhållandet ej så enkelt. Lampornas motstånd
ändras nämligen med temperaturen». Om detta påpekande ej skall bli
en tom gest, bör anmärkas, att eï voltampère, på grund av ohmska
lagen, som bör vara eleverna bekant från föregående kurs, kan
ges formen e*:r. I sammanhang härmed kan förtjäna nämnas,
att metallers motstånd växer med temperaturen, men kolets minskas,
så att två metalltrådslampor förhålla sig på annat sätt än två
koltrådslampor. Sid. 42 säges, att solen flyttar sig ungefär 15°
per timme åt väster, men sid. 45 att en fixstjärna alldeles som
solen rör sig 15° i timmen medsols. Frågan om soltid och
stjärntid beröres ej alls, varför ordet ungefär är betydligt mer
motiverat i senare fallet än i förra. Sid. 70: »Vid höst-och
vår-dagsjämningen lutar jordaxeln varken från eller till solen utan åt
sidan». Först sedan denna kuriösa fras upprepats sid. 71 kommer
förf. i en not underfund med, att »jordaxeln bildar tydligen rät
vinkel med sammanbindningslinjen mellan solen och jorden».
Hela den rätt långrandiga redogörelsen för årstidernas beroende
av jordaxelns riktning kunde utbytas mot ett påpekande, att norra
halvklotet har sommar, vår- resp. höstdagsjämning eller vinter allt
eftersom vinkeln mellan jordaxelns positiva riktning och
sammanbindningslinjen mellan jordens och solens medelpunkter är spetsig,
rät eller trubbig; något som tydligt framgår av den ena av två
bifogade figurer. Sid. 104. Fört. tycks tro, att lufttrycket ökas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
