Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Röster från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röster från Norge.
Av August Johansson.
(Forts.). •
Det ligger i sakens natur, att det snart uppstod en livlig
diskussion om kommissionens förslag. Denna diskussion
försiggick på flera olika håll. Förslaget remitterades ut till de
högre skolornas kollegier (»skoleråd»); och, åtminstone delvis
som förberedelse och vägledning för sakens dryftande inom
kollegierna, upptogs den till diskussion inom den norska
motsvarigheten till vårt »Läroverkslärarnas riksförbund»,
nämligen »Filologenes og realistenes Landsforening». Särskilt
uppmärksammat blev ett möte i föreningens Oslokrets den
i dec. 1927, där inledningsföredraget hölls av rektor H.
Eitrem vid Oslo katedralskole och formade sig till en gariska
hårdhänt vidräkning med förslaget. Jag återger några av
föredragets huvudsynpunkter.
Rektor E. begränsar i stort sett sin granskning till
förslagets A-ordning och speciellt dennas gymnasium. Därvid
utgår han från att detta i jämförelse med den nuvarande
ordningen (3 + 3) innebär ett års förkortad skoltid med bibehållet
studiemål. Punkt för punkt refereras och kritiseras de
grunder kommissionen anför för sin optimistiska tro på
möjligheten att bevara studiemålet oförändrat trots ett helt års
förkortning av studietiden. Då jag i det föregående icke
närmare redogjort för kommissionens argumentering i detta
avseende, går jag i huvudsak också förbi rektor E:s kritik. Ett
och annat skulle jag dock vilja anföra som exempel på E:s
välgörande rättframma sätt att belysa den verkliga
innebörden av kommissionens såväl argumentering som förslag.
Kommissionen bemödar sig om att framhålla, hurusom
realskolan och gymnasiet äro två verkligen skilda skolformer,
och bygger på detta förhållande bl. a. en förhoppning om
6—32186. Pedagogisk tidskrift 1932. Häft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
