Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
257
skola, Nissens pikeskole. Jag kan här inte närmare ingå
på denna skolas särart och betydelse utan får hänvisa till
en minnesskrift, som utgavs till dess sjuttiofemårsjubileum,
»Nissens pikeskole 1849—1924». Vare det nog sagt, att
denna skola ville meddela flickorna en utbildning, som var
likvärdig men inte likformig med gossarnas, att den kom att
betraktas såsom förebildlig för det högre flickskoleväsen, som
sedan så småningom växte upp i Norge men som nu är
förkrympt under trycket av examens- och samskoleväsendets
nivellerande inverkan, att Nissen själv snart kallades från det
egentliga skolarbetet till skoladministrativa uppgifter, att hans
gosskola så småningom gått upp i andra skolor — den
nuvarande Frogner skole kan i viss mån betraktas som en
fortsättning av densamma — men att pikeskolen ännu lever kvar
och försöker, så gott sig göra låter inom den allt trängre
ramen av diverse författningar, alltjämt förverkliga idén om
en särskild för flickorna avpassad utbildning.
1878 ville man i köpingen Tvedestrand — ungefär mitt
emellan städerna Arendal och Risör med var sin skola från
de första åren av 1800-talet — skaffa sig en egen skola.
Men man var inte riktigt nöjd med den vanliga typen utan
ville ha den på sitt eget sätt. I stället för den vanliga
sexåriga middelskolen för gossar ville man ha en treårig
middel-skole byggande på högre stadium av folkskolan och med
samundervisning. Den förra önskan fick man tillfredsställd,
fastän på ett rätt egendomligt sätt. Folkskolans två första
klasser genomgingos i vanlig ordning, men parallellt med
klasserna 3—5 inrättades en mellanskola med partiell
undervisning; de lärjungar, som ville få mer skolundervisning, än
folkskolan hade att bjuda, gingo efter avslutningen av varje dags
arbete i folkskolan över till mellanskolan och flngo där
särskild undervisning i norsk grammatik, tyska, historia och
geografi. Sedan de i tre år åtnjutit denna dubbelundervisning,
gingo de helt och hållet över till middelskolen och fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
