Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
267
den har varit en helt självständig läroanstalt. Den har varit
samskola, övergått till gosskola och blivit samskola igen;
som en om Trondheims realskole påminnande form av
samskola kan det antecknas, att under ett par år på 1830-talet
gossarna hade lov två halva dagar i veckan, varunder skolans
ende lärare i stället undervisade flickorna, vilka på denna
korta arbetstid skulle i likhet med gossarna studera religion,
modersmålet, historia, geografi, aritmetik och kalligrafi men
däremot icke de för gossarna förbehållna ämnena tyska och geometri.
Lärarna ha haft kontant lön, de ha haft naturaförmåner, och de ha
haft »offer» av församlingen, vilket väl kan betraktas som ett
slags mellanting mellan båda; ännu så sent som 1837
uppbar den då ende läraren offer vid årets tre stora
kyrkohögtider, vilket han uppskattade till ett belopp av 120
speciedaler. Lärjungarna ha fått betala avgifter, och de ha —
under förutsättning att de hört hemma i kommunen — fått
gratisundervisning; om de nuvarande förhållandena i detta
avseende heter det: »Om skolen skal bli betalingsfri igjen,
beror på så mange omstendigheter. For tiden er det
omtrent helt utelukket. Byen kjemper nu en fortvilet kamp for
å komme sig op igjen efter den herjende jobbetid.» Skolan
har varit utbyggd med gymnasium men är det inte längre;
därom heter det: »Som en følge av nedgangstiden måtte
planen om å få et gymnasium knyttet til skolen også opgis.
Et sådant blev satt i gang, til å begynne med støttet både
av kommune og stat. Meningen var da at det med tiden
skulde få ordinært tilskudd i likhet med middelskolen, og
således kunne holde særskilte lærere til å drive det. Hverken
kommune eller stat har imidlertid funnet å kunne yde bidrag
lenger, og det har da bare været ved en del overtidsarbeide
at lærerne ved middelskolen har kunnet hjælpe en del unge
mennesker, som for det meste ellers ikke kunde koste på sig
denne utdannelse, frem til artium.»
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
