Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25°
AUGUST JOHANSSON
stora roll, som kommunerna spela för det högre skolväsendet
i Norge. Det är endast ett ringa fåtal av skolorna, som äro
statliga eller enskilda; i stort sett är det kommunerna, som
ha huvudansvaret för dem. I äldre tider har ett stort antal
varit enskilda, men de flesta ha övertagits av kommunerna.
Att detta inte alltid har känts som ett framsteg, framgår
exempelvis av följande uttalande i skildringen av Frogner
skole: »Krigen blev en sterk påkjenning for de private skoler.
Det var umulig å sette skolepengene så høit op at lærerne
kunde få en lønn som svarte til de sterkt stigende
leveomkostninger, og derfor begynte lærerne å søke sig bort til
offentlige og kommunale skoler. A få nye, kvalifiserte lærere
viste sig å være meget vanskelig, og de private skoler måtte
derfor til slutt i stor utstrekning nøie sig med unge og uerfarne
lærere, som dessuten skiftet uavladelig. Dette gjorde
forholdene i lengden uholdbare. De private skoleeiere så sig
derfor stillet overfor to alternativer, enten å nedlegge skolene
eller å överdra skolene til kommunen.–-I den private
skoles tid blev der ofte utgitt årsberetninger, som særlig i
den første tid inneholdt adskillige avhandlinger av interesse;
men siden skolen blev kommunal, er der ikke gitt bevilgning til
nogen årsberetning.»
Ett annat exempel på liknande kommunal sparsamhet är
det, att det inte visade sig möjligt att få något kommunalt
anslag till den förut omnämnda minnesskriften från Nissens
pikeskole, som hade övergått i kommunens ägo några år före
jubileet. Men å andra sidan har det hänt, att kommuner
varit nog liberala att hellre avstå från statsbidraget till en
skola än finna sig i det förut omnämnda villkoret för sådant
bidrag, att mellanskolan skall bygga på avslutad folkskola
och vara högst treårig. Såvitt jag kunnat finna, är det
alltjämt två av Oslos förstadskommuner, nämligen Riis och
Ullern, som för att få behålla sin fyraåriga skola finna sig i
att ensamma utan statens hjälp bära kostnaderna för skolorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
