Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Bj. Beckman. Uppfostran genom undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i6
BJ. BECKMAN
flytande på konst, hemliv, sällskapsliv, uppfostringsideal och
klädedräkt i Sverige under 1700-talet och åttonde klassen
fördjupar sig i kvinnofrågan eller olika sidor av Nationernas
förbunds verksamhet. Inom grupparbetets ram finns sedan
naturligtvis utrymme för individuella uppgifter, men dessa blir
då ej en sak mellan läraren och den enskilde eleven allenast
utan ett led i en helhetsuppgift, som gruppen eller klassen
har att gemensamt lösa. Även under vanliga lektioner söker
man i möjligaste mån nå fram till en »undersökningsmetod»,
i litteraturhistoria enligt principen: »ingenting om en författare,
som man ej läst åtskilligt av!*
En av de viktigaste förutsättningarna för att ett
arbetssätt som detta skall lyckas är givetvis, att en effektiv
kontroll kan åstadkommas, så att ej allt blir flytande och
kunskaperna lösliga och ofullständiga. På den svårigheten torde
många reformläroverk ha stupat, i Tyringeskolan tycks det
ej finnas anledning till klagomål, alla redogörelser bär vittne
om att rimliga fordringar i full utsträckning upprätthålles
och kan upprätthållas även då eleverna ofta arbetar
huvudsakligen på egen hand. Att elevernas formuleringar ofta är
barnsliga och valhänta, kan ju ej undvikas, men då får ju
läraren gripa in och biträda dem.
Grupparbetet utmynnar helt naturligt i en syntes av de
olika erfarenheter som gjorts och då så är lämpligt,
fram-lägges detta resultat inför hela skolan vid en så kallad
samling, där eleverna själva får redogöra för vad de åstadkommit,
varpå kritik och diskussion eventuellt vidtar. Ofta både i
det vardagliga arbetet och vid samlingarna användes dramatisk
form, antingen så att ett redan färdigt skådespel uppsättes
och uppföres eller så att eleverna författar små dramatiska
framställningar av viktigare kursmoment, som lämpar sig för
sådant framförande. I allt detta spårar vi det sociala
momentets betydelse och detta framträder också däri, att olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
