Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - H. Styff. En teori om talet och språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TEORI OM TALET OCH SPRÅKET
39
ställningen har meningen tenderat att allt tydligare visa sig
i sin ursprungliga etymologiska betydelse av mänskligt
ändamål eller avsikt — avsikt att påverka lyssnaren på ett
särskilt sätt, och avsikten att rikta uppmärksamheten på
vissa saker. Av dessa två har uppstått en tredje, som
strängt taget ej hör till ämnet i denna bok, avsikten att
förstå, vilken vanan att tala har inskärpt och lärt oss
betrakta som önskvärd i sig själv. Under sina ansträngningar
att påverka andras förstånd har människan lärt att
undervisa sig själv. När den talande utarbetar en sats, lyssnar
han till sig själv, och därför kan språket sägas vara den
tysta tankens instrument. När vi lyckats klargöra något i
ord, bliva vi varse, att vår intellektuella kraft ökats.
Visserligen förutsättes tanken av talet, men vanan att tala ger oss
lektioner i att tänka. På grund av den ömsesidiga
handlingen kan man säga, att talets historia också är det
mänskliga förståndets historia. (Slutorden i boken.)
Ovan har jag sökt att i korthet framställa samt i någon
mån kritisera huvudtankarna i professor Gardiners arbete.
Vid sidan härom finnas naturligtvis många detaljer, som
utrymmet hindrar mig att gå in på.
Innan jag slutar, vill jag nämna, att på svenska nyligen
utkommit en akad. avhandling av Nils Svanberg: Studier i
språkets teori, Uppsala 1930. Ehuru detta är nästan samma
titel som det här anmälda arbetets, behandlas ämnet på helt
annat sätt. S:s disposition omfattar: 1) stilen och språket,
2) den grammatiska formen, 3) satsen. Utom de olikheter
som framgå härav, märkes att S:s framställning är historisk
och kritisk, medan G. framställer teorier och analyserar de
nuvarande språkföreteelserna, och endast vid behov tager
ståndpunkt till andra författares förut framställda hypoteser.
Härav följer, att G:s bibliografi är betydligt mindre
omfattande än S:s, medan G. citerar endast ett fåtal arbeten som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
