- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextionionde årgången. 1933 /
66

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Josua Mjöberg. Studentexamens kris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 °

JOSUA MJÖBERG

I studentexamen förekom förr på latingymnasiet skriftlig
prövning i fyra ämnen (för »grekerna» tre), på realgymnasiet
i fem. Antalet »heldagsskrivningar» på gymnasiet före
studentexamen var i de olika ämnena (lågt räknat): i modersmålet 38,
i latin 43, i tyska 38, i engelska 38, i matematik (på både
latin- och realgymnasiet) 43 ä 44 och i fysik (på
realgymnasiet) 16. Enligt nu gällande stadga skall antalet
nödvändiga skriftliga prov i studentexamen begränsas till tre.
Skrivningarna på gymnasiet skola vara dels heldags-, dels
halvdagsskrivningar, de senare motsvarande hälften av de förra.
Antalet heldagsskrivningar på hela gymnasiet kan, om två
halvdagsskrivningar räknas lika med en heldagsskrivning, för
det treåriga angivas med följande siffror: modersmålet 18,
latin 17, tyska 12,5, engelska 12,5, franska 8,5, matematik på
latingymnasiet 9 och på realgymnasiet 19, fysik (på
realgymnasiet) 9; och för det fyraåriga med följande:
modersmålet 24, latin 18, tyska 17,5, engelska 17,5, franska 8,5,
matematik på latingymnasiet 9 och på realgymnasiet 22,
fysik (på realgymnasiet) 9. Läroverkssakkunniga föreslå
ytterligare förändringar av dessa siffror, i några fall minskning, i
andra ökning, båda dock obetydliga.

Förändringen är helt enkelt en katastrof för skrivningarna.
Men en förändring var nödvändig, åtminstone i språken. Det
kan knappast förnekas av någon, som känner verkningarna
av skrivningarnas forna övermakt i språkundervisningen, att
denna övermakt vilade på överskattning av grammatikens
betydelse och snedvred hela språkundervisningen. Här skall
icke den frågan tas upp, om icke pendelns svängning åt det
andra hållet varit för kraftig, avsikten är blott att understryka
ett sakförhållande, som vi nu och framdeles ha att räkna
med.

Läroverkssakkunniga ha endast dragit facit av den nya
ordningen, då de i sitt betänkande (sid. 31) varna för ett
ensidigt betonande av skrivningarna och framhålla vikten av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1933/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free