Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Josua Mjöberg. Studentexamens kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 °
JOSUA MJÖBERG
Svaret kan förefalla enkelt, om man som hittills räknar
med att så många som möjligt av de till inträde i gymnasiet
godkända lärjungarna skola mottagas där och med lock och
pock släpas med till och igenom den slutliga examen. I
detta fall kommer en normalstandard att utkristalliseras på
några få år, framkallad av erfarenheten, examinatorernas och
censorernas, av hur långt man i de olika ämnena under de
givna förhållandena kan komma med en fullsatt klass av
begåvade (eller obegåvade) lärjungar. En och annan kommer
att falla igenom i examen, men större manfall kommer att
bli jämförelsevis ovanligt.
Ett annat svar kan tänkas. Läroverksreformen avsåg att
bereda läroverken större och bättre urvalsmöjligheter bland landets
stora massa av för studier lämpliga gossar och flickor.
Genomsnittet av studiebegåvning skulle alltså något höjas. Då landet
nu icke behöver så många studenter som antalet av de mot
studentexamen syftande lärjungarna utgör, och anspråken på
läroverksungdomens, enkannerligen gymnasisternas,
studiebegåvning skulle höjas, uppstår en fordran att gallra strängare
vid flyttningarna och i examen. De, som till sist skulle
släppas fram till och igenom studentexamen, skulle i någon
mån utgöra en elit, ehuru icke alltför snävX vald.
Detta senare svar synes mig vara mera logiskt och ligga
mera i både läroverkens och samhällets intresse än det förra.
Men saken är icke så enkel, som den kan -synas. Under
trycket av allt knot över de dåliga resultaten av läroverkens
undervisning och den ofta upprepade osannfärdiga
beskyllningen, att »skolljusen» icke i livet rättfärdiga den höga
uppskattning skolan skänkt dem, medan däremot de stora
begåvningarna ofta skulle gå misskända genom skolan, har
läroverks-lärarekåren gripits av en strävan att få så många som möjligt
med och göra sig särskild möda med de svaga och tröga. Denna
välvilja är ett hinder för en mera energisk gallring av eleverna.
För närvarande har man också att räkna med risken att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
