Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svante Bohman. Om erforderligheten av modern begreppsanalys i den teoretiska pedagogiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
SVANTE BOHMAN
intet annat än sitt eget och andras själsliv. Är det härvid
endast fråga om att erhålla kunskap om en viss lag i det
fysiologiska skeendet, så kan ju denna konstateras genom
experimentalpsykologiska undersökningar och klargöras med
hjälp av den nutida statistikens hjälpmedel. Men vill man
också veta, vilka realiteter, som konstituera det
psyko-fysio-logiska sammanhang, man undersökt, så erfordras jämväl en
noggrann analys av det medvetande, som ingår i
sammanhanget i fråga. För att i möjligaste mån undvika den fara
för subjektivism, som finnes vid dylik undersökning, har man
då att icke blott undersöka det egna medvetandet utan ock
på logisk väg pröva de olika teorier, av förekommande
realiteter, som förefinnas i den vetenskapliga litteraturen. Den
moderna filosofins begreppsanalytiska tillvägagångssätt erbjuder
härvid ett tillfredsställande hjälpmedel.
Detta att analysera sitt eget medvetande och genom
logisk reflexion uppnå entydiga begrepp om dess realiteter och
deras samband med de fysiologiska, det synes erfordra
särskild psykologisk och filosofisk skolning. När det gäller att
undersöka de fysiska och kemiska föremålen, så går det för
sig också med ett relativt oskolat tänkande, eftersom det ju
härvid är lätt att skilja mellan saken själv och det egentliga
tänkandet över densamma. För att uppfatta det sakliga
behöver ju vetenskapsmannen ej ha reflekterat över den
vanliga innebörden i de begrepp han använder sig av. Däremot
nödgas han därtill, för så vitt han vill uppställa en
vetenskaplig teori om det undersökta. Ty skall denna teori kunna
äga ett allmänt vetenskapligt värde, så måste den givetvis
tjäna såväl sanning som klarhet. Uppenbart giva dunkla och
tvetydiga begrepp ingen bestämd kunskap om vad personen
i fråga undersökt och resultaten därvid. Dessutom kan det
hända, att han vid reflexionen under uppställandet av teorin
bestämmes av dunkelheterna och tvetydigheterna i sitt eget
tänkande i så måtto, att han, om ock i god tro, vantolkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
