Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Johannes Kjellström. Ivar Holm och Hans Hallén. Lärobok i kyrkohistoria - Ernst Tham. Tyska synonymer av E. Frösell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
människolivets historia Guds makt kommer till synes i de starka
personligheter, som verksamma i tro omdanat verkligheten till ett
allt starkare gensvar på vår egen inre idealitet, så måste även en
lärobok i kyrkans historia med sin själs hela kraft syfta att öppna
ungdomens ögon för samma verklighet — utan allt sökande och
konstnärligt effektsökeri får en sådan lärobok i sin framställning
det dramatiska liv, som springer upp ur kontakten med
verkligheten och som av sig självt håller ungdomen fången i
uppmärksamhet. Kyrkans historia blir ur denna synpunkt historien om
den inre bilden av Gud, i ny och annan ljusstyrka verksam hos
människorna sedan Jesu Kristi dagar. För det andra: Det må
vara lärobokens uppgift att skildra, huru denna gudsbild möter
de olika folken, danar och omdanar deras kult och föreställningar
och vidgar deras hjärtan till inbördes gemenskap i den Gud, de
alla tjäna. Det må vara ett ögonmärke för en sådan lärobok,
att folkarternas psykiska liv — så långt forskning hunnit och
hinner — blir transparent i historien om kyrkolivets tillväxt,
ordningar och händelser, då först vinner kyrkohistorien det
vetenskapliga djup, som gör den till ett önskvärt ferment i
läroverksungdomens intellektuella bildning. Denna läroboksframställning
måste vara i levande växelverkan med psykelivets övriga
kulturrörelser, såsom samhällsbildning, litteratur, konst, musik — det
är ju genom dem, den skall förtydliga och förklara
gudsbildens säregna utveckling och de olika kyrkoorganisationernas
egenartade karaktär och öden. Det uppslag, jag här skisserat,
är ingalunda så nytt, som det kan te sig vid en första
eftertanke. Mästerliga prov på denna tankegång föreligger redan,
hos Adolf Deissman, Paulus, Tübingen 1925, och hos G. Aulén,
Den kristna gudsbilden genom seklerna och i nutiden, Stockholm 1927.
Det gäller bara att fortsätta på den vägen: Romersk folkart,
germansk, italiensk, spansk, fransk, anglosachsisk, tysk, svensk, dansk
folkart såsom bärande den kristna kyrkans gudsbild och buren av
den. Säkerligen finnes redan ett hart när oändligt material spritt
och samlat till bearbetning av gudsbildens och kyrkans historia
efter dessa synpunkter.
Luleå 18/2 1933. Johannes Kj’eilström.
Tyska synonymer av E. Frösell. Stockholm (Svenska
Bokförlaget).
Synonymiken hör, såsom visserligen var och en torde ha
erfarit, som har att taga befattning med översättning till främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
