Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Hugo Styff. Algeron Coleman. Analytical Bibliography of Modern Language Teaching 1927—1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
dervisningens mål, material, medel och resultat, prövning av
eleverna samt också i någon mån frågan om lärarnas utbildning.
Colemans arbete kan sägas vara praktiskt taget fullständigt för
U. S. A. och Kanada, och upptager alla mera betydande bidrag
från England, Frankrike och Tyskland.
I allt behandlas 570 nummer, för vilka man får nödiga
bibliografiska upplysningar — med undantag för prisuppgifterna -—
samt dessutom kortfattad innehållsredogörelse. Dock ges i regel
ingen värdesättning, och ej heller uttalas någon kritik av
arbetena i fråga. Innehållsförteckning, register över författarnamn och en
lista över de 28 citerade tidskrifterna underlätta bokens användning.
Dispositionen är följande: Först en uppräkning av The
American and Canadian Committee on Modern Languages’ skrifter.
Därpå ett par kortare avdelningar om språkinlärandets psykologi
och språkens ställning. Så kommer huvudavdelningen Mål,
material och metoder, vilken omfattar 316 nummer. Här märka vi
underavdelningarna: 1) Allmän metodik1, Mål, 2) Fonetik
(varvid också behandlas sådana frågor som radio, grammofon och
ljudfilm), 3) Läsning (teknik och experiment), 4) Material
(läseböckernas innehåll och läsning vid sidan om läxorna), 5) Ord och
fraser (en mycket uppmärksammad fråga), 6) Grammatik
(undersökning av de vanligaste felens art och undervisning i
grammatik), 7) Uppsatser och översättningar (innehåller endast några få
uppsatser, som dock alla förorda uppsatsskrivningen i stället för
översättning), 8) Studiekurs, realia, 9) Prövningar (en stor
avdelning som visar att ett livligt intresse för pedagogiska experiment
finnes även i U. S. A. På icke-fackmannen verka antagligen
dylika undersökningar som avhandlingar i statistik eller högre
matematik, ej i språk). 10) Växelförhållandet mellan olika
läroämnen har liksom frågan om lärarnas utbildning mycket litet
intresserat de pedagogiska författarna.2 11) Till slut ägnas några
sidor åt undervisningen i moderna språk i Europa, varvid även
ett svenskt arbete (på engelska) kommit med, samt 12) Varia
(värdet av språk, elevernas val av språk, etc.).
1 Obs. exempelvis: Ernst Otto: Methodik und Didaktik des
neusprachlichen Unterrichts. Velhagen u. Klasing. 3 uppl. 1925. Detta
arbete betecknas som klassiskt. Däri påpekas bl. a. fördelen med
översättning till modersmålet av nya ord, vilka ej tillräckligt exakt förklaras
genom föremål, avbildningar eller handlingar, som däremot kunna
användas för att påminna om redan kända ord (n:r 96).
2 Detta senare förhållande beklagas av kommittén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
