Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Georg Brandell. Den nya uppsalafilosofien och pedagogiken I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA UPPSALAFILOSOFIEN OCH PEDAGOGIKEN 23 I
tera psykologiska realiteter och psyko-fysiologiska
sammanhang. Detta kan sägas vara sant, men det måste å andra
sidan framhållas, att författaren tydligen underskattat de
svårigheter, som forskningen inom t. ex. modern fysik har
att kämpa med, och den grad av utveckling
begreppsbildningen uppnått inom naturvetenskaperna. Till denna
begreppsbildning återkommer jag i det följande.
Man kan även instämma med författaren, när han
konstaterar den bristande samstämmigheten mellan forskarna inom
den psykologiska vetenskapen. Det är ett oförnekligt faktum,
att här existerar en mängd teorier, av vilka var och en ger
sig ut för att innesluta en uppfattning av själslivet, som är
i överensstämmelse med den psykiska verkligheten.
Författaren nämner behaviorism, gestaltpsykologi, empirisk
psykologi, reflexpsykologi och psykoanalys, men det är alldeles
oriktigt att beteckna var och en av dessa såsom en lära i
psykologi i hela dess omfattning och att göra gällande att
de utesluta varandra. Behaviorismen och reflexpsykologien
stå varandra mycket nära eller äro rent av identiska, och
alla de angivna riktningarna göra anspråk på att vara
empirisk psykologi. Gestaltpsykologien är en teori om
förnimmelse- och föreställningslivet, vilken närmast står i
motsättning till associationspsykologien, men som mycket väl
låter sig förenas med psykoanalysen. Denna är en lära om
det omedvetna själslivet, vilken har beröringspunkter med
Adlers individualpsykologi men också står i motsättning till
denna teori. Den står även i motsättning till McDougalls
instinktlära, med vilken den knappast har några
beröringspunkter. De tre sistnämnda lärorna söka förklara
företeelserna på känslo- och viljelivets område och kunna förenas
med nästan vilken uppfattning som helst om
föreställningslivet. Vill man på det sistnämnda området finna verkliga
motsättningar, kan man nämna associationspsykologi,
apper-ceptionspsykologi och funktionspsykologi. Av dessa rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
