Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Georg Brandell. Den nya uppsalafilosofien och pedagogiken II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
GEORG BRANDELL
uppställas, icke heller att medlen böra användas, utan blott
att om detta mål uppställes, så kunna de angivna medlen
användas, om man vill komma fram till målet. Det torde
icke kunna bestridas, att framställningen på detta sätt
kommer att handla om faktiska förhållanden, kanske icke om
förhållanden som nu existera men i varje fall om förhållanden
som någon gång tidigare existerat, ty det är väl icke möjligt
att beskriva hur ett mål skall uppnås, om medlen äro
alldeles oprövade. Visserligen kunna olika meningar göra sig
gällande om både mål och medel. Den ene vill uppställa ett
mål, den andre ett annat, och de av den ene föreslagna medlen
förkastas av den andre, som anser andra medel snabbare och
säkrare leda till målet. Men detta upphäver icke riktigheten
av framställningen, som går ut på att visa, att ett visst mål
kan uppnås med användning av vissa medel. Visserligen är
det den pedagogiska teoretikerns skyldighet att ange de bästa
medel som över huvud äro kända, men om de anvisade
medlen icke äro de lämpligaste, så upphäver detta icke
riktigheten av hans framställning. Det synes således, som om
pedagogiken skulle kunna nå en lika hög grad av objektivitet
som många andra vetenskaper.
För den del av pedagogiken, som behandlar uppfostran
i inskränkt mening, äro naturligtvis de etiska värdena av den
allra största betydelse. Detta ger mig anledning att något
beröra den nya uppsalaskolans värdelära, som nästan är den
enda gren av filosofien som dess representanter sökt
popularisera. Den första framställningen i ämnet var Axel
Hägerströms år 1911 i tryck utgivna föreläsning vid tillträdet av
sin professur. Den lilla skriften, som är mera populär än
strängt vetenskaplig, har den underliga titeln Om moraliska
föreställningars sanning.1 Sedan dess har man i kretsar, som
1 Titeln kan med fullt fog betecknas som egendomlig, ty ingen
föreställning, den må vara av vilket slag som helst, kan sägas vara sann
eller falsk. Det är sålunda orimligt att beteckna en fantasiföreställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
