Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Svenska kyrkans historia utg. av Hjalmar Holmquist och Hilding Pleijel. Tredje bandet. Reformationstidevarvet 1521—1611 av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
betet är rikt, kunna här endast några nämnas. När Gustaf I
sände den nyskapade flottan på dess första stora sjöföretag 1535,
lät han en evangelisk kaplan medfölja den, och ungefär
samtidigt fick en kyrkoman, förmodligen ärkebiskop Lars, utfärda
s. k. sjöartiklar med bestämmelser om flottans predikanter och
deras tjänstgöring. Dessa artiklar gåvo det första uppslaget till
själavård vid Sveriges försvarsväsen, som sedan fullföljdes av Erik XIV.
1 seniorsinstruktionen för Linköpings stift, utarbetad av
Norman, möta vi f. f. g. på evangelisk mark proklamerande av
böndernas rätt att kalla »själagömmare», så att »icke någon tillåtes,
som folket icke samtycker» — dock under seniorernas
överinseende; i kyrkoordn. 1561 stadgas också församlingens valrätt., med
rätt för biskopen att pröva den kallades duglighet. I ordinantian
1544 proklamerades f. f. g. officiellt Sverige såsom ett evangeliskt
rike; den som motsatte sig den evangeliska kultordningen, skulle
hållas för en kättare och hedning — ett moment som innebär
ett avsteg från den nordiska reformatoriska toleransen. I
konungens brev till ärkebiskopen den 24 april 1539: »Hädanefter
skulle icke något tillåtas gå ut i tryck utan konungens kännedom
och tillåtelse», finna vi upphovet till den kungl. bokcensuren i
Sverige.
Kulturhistoriskt märkligt är den mer 1. mindre frivilliga
barnbegränsningen genom försumlig omvårdnad, mest barns kvävande
till döds, när de lågo hos föräldrarna, som under 1500-talet synes
ha blivit fruktansvärt vanlig och föranledde ingripande genom
1551 års stadga. Gilleväsendets upphävande genom ordinantian
1534 innebar en genomgripande förändring genom borttagande,
av dettas hägn om vardagslivets katolska fromhetsart.
Skolväsendets utveckling under den behandlade perioden är
stadigt föremål för förfrs uppmärksamhet. En ansats till skolans
lyftande gjordes vid konungens besök i Uppsala 1533, då han
förhandlade med den nye ärkebiskopen om att anskaffa goda och
förståndiga män till skolmästare. En viss motsättning synes ha
förelegat mellan reformatorernas intresse, som främst gällde den
lärda skolan för utbildning av präster, och Gustafs skolpolitik,
som framför allt syftade till praktisk utbildning av dugliga män
för kansliet och andra världsliga uppgifter. I ärkebiskopens
förklaring på Västerås’ recess och ordinantia 1533 föreslås bildande
av ett slags kulturfond av de från kyrkan indragna medlen för
underhåll av skolor och kyrkor m. m. — en skicklig returnering
av Gustafs klagan över skolornas förfall med spets riktad mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
