Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Fritz Hall. Om grammatikundervisningen i moderna språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GRAMMATIKUNDERVISNINGEN I MODERNA SPRÅK 293
gäller att införa de återstående i anknytning till enstaka
meningar i läseboken. Jag förmodar, att de flesta lärare gör
eleverna uppmärksamma på en viss sats, den strykes under,
och den paragraf, som den utgör exempel på, ges i läxa.
Det är framför allt sedan det huvudsakliga av
grammatiken inlärts, som »understrykningarna» blir ett ganska
besvärligt moment i lektionen. Textläxorna växer. Tiden för varje
moment — grammatik (repetition), förhör av understrykningar
och glosor, översättning, understrykningar m. m.,
innanläsning, talövning — blir knappare och knappare. Talövningen
får oftast sitta emellan och försvinner inte sällan helt.
Understrykningarna övergår till ren slentrian. Det är bråttom.
»Så stryker vi under», säger magistern, »och så lär ni er det
till nästa gång.» Var skall tid tas till talövning? Något
moment måste tydligen helt eller delvis maka åt sig. Men
vilket? Glosor och fraser är det centrala i språkkunskapen,
och glosförhöret kan kortas av eller bortfalla endast under
förutsättning att man orkar anordna särskilda glosskrivningar
på större textpartier eller anordnar skrivningar utan lexikon,
i vilket senare fall eleverna tvingas att rationellt lära sig
språket. Men hänsyn till andra lärare och de nuvarande
lexikaliska examensuppgifterna gör, att man sällan vågar sig på
sådana experiment. Innanläsningen behöver all den tid den
kan få. Däremot kan översättningen säkert avsevärt
inskränkas. Framförallt kan emellertid enligt min mening
understrykningarna både räddas från slentrian och utan att
försummas avstå tid till talövning, nämligen om de skötes av
eleverna själva. Det bereder dem, efter vad jag funnit, inte
så stora svårigheter, som det kan tyckas, att göra
iakttagelser i texten. Och sysslandet härmed är en värdefull
självverksamhet (särskilt lämplig för de högsta ringarna), som så
småningom kan göra små språkforskare av åtminstone de
bättre lärjungarna.
När jag först sökte utröna, hur dessa självstudier borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
