Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - M. Lorenz. Om bildningsarbetet i Sovjet-Unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I o
I. KLABONOVSKIJ OCH R. CHARITONO VA
fysik, historia, litteratur o. s. v., varefter komma
social-eko-nomiska ämnen — nationalekonomi, dialektisk materialism
m. m. — och slutligen speciellt pedagogiska ämnen. En
stor plats i läroplanen är anslagen för praktiska övningar,
ävensom för polyteknisk förberedelse för industri och
lantbruk; eleverna böra också äga viss färdighet i trä- och
metallarbeten.
De tekniska skolornas lärarpersonal, som f. n. räknar
7,000 lärare, erhålla för det mesta sin utbildning i högskolor,
men dessutom ingår ett visst antal lärare utan speciell
pedagogisk utbildning — ingenjörer, tekniker och instruktörer,
som undervisa i praktiska ämnen ■— i denna lärarpersonal.
De tekniska skolornas starka tillväxt förklaras av införandet
av obligatorisk skolgång, och det har därför på senare år
visat sig nödvändigt att öka antalet studerande — 1932
an-togos över 40,000 studerande. Den under utbildning varande
lärarpersonalen beräknas vara tillräcklig för de närmaste två,
tre åren. Så bra kan man icke säga, att det är ställt med
den pedagogiska högskolan och de lärare, som där utbildas.
Fastän antalet fackliga högskolor av detta slag stigit från 18
till 62 och de studerandes antal från 16,000 till 40,000, fylles
icke mellanskolornas behov av lärare, vilket i synnerhet är
fallet, sedan den sjuklassiga skolan 1932 infördes såsom
obligatorisk i stället för den förutvarande fyraklassiga. Den
tioklassiga skoltypen anses också för framtiden, under den II
femårsplanen, komma att få större spridning.
Såsom vi längre fram skola se, tillfredsställes behovet av
lärarkrafter för mellanskolor i stor utsträckning genom lärare
utbildade vid pedagogiska korrespondens- eller kvällskurser.
Medan de tekniska skolorna utbilda lärare för en hel grupp
av ämnen (språk, matematik, social-vetenskap, geografi,
historia), utbilda de pedagogiska instituten lärare i enskilda ämnen.
Instituten hava följaktligen olika avdelningar: för filologi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
