Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Henrik Petrini. Grunderna för ett rationellt ordnande av undervisningen på realgymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
02
HENRIK PETRINI
matik och naturvetenskap till sin låga nivå, där det är »ett
svalg befäst mellan skola och universitet» (T. F—t, D. N. 3/2 33).
Vad säga nutidsbildade humanister om det?
Vi leva i den kulturella omvälvningens tid. Förut
tillhörde världen endast ett ringa fåtal, och då kunde
mänskligheten nöja sig med att leva i fantasiens världar. Konsten
att prata räknades då såsom »förnämlig» kultur. Nu börjar
världen på att bli ett hem för alla, men för att då få den
att räcka till har mänskligheten måst träda i närmare
kontakt med naturen både utom och inom människan. Nu räcker
det inte längre med ett ytligt pratande och filosoferande,
i stället måste allting göras med precision och noggrann
sakkunskap. Ty naturens lagar låta inte kommendera sig, och
vår tid lever i den intimaste kontakt med dessa. Den
humanistiska pratkulturen är nu på avskrivning och har ersatts av
den moderna vetenskapliga kulturen, i det att även de
humanistiska disciplinerna ha börjat frigöra sig från antikens
gast-kramning.
Vid behandlingen av skolorganisationen har man alltså
att utgå ifrån, att de döda språken inte kunna ingå som en
integrerande del i systemet, utan äro ställda på avskrivning,
vare sig man vill eller inte. Ty blir reallinjen rationellt
ordnad, så får latinlinjen inga elever. I alla händelser bör
inte hänsynen till de döda språken få göra något som helst
intrång på ordnandet av den normala undervisningen. Så
t. ex. kunde man på sin höjd bibehålla tills vidare en
frivillig mindre kurs i det jämförelsevis lätta munklatinet, det
enda som kan ha någon betydelse i vår tid, t. ex. för en
och annan arkivforskare.
8. Skolreformen 1933.
Denna reform genomfördes helt hastigt av
ecklesiastikministern Arthur Engberg utan annan utredning än de förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
