Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johannes Kjellström. Om konsthistoria i läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
JOHANNES KJELLSTRÖM
ningar, som retuscherat bort det individuella. Med den
bestämning på fantasi, som även för mitt vidkommande fastställts här
ovan, är det naturligen för alltid slut på den gamla
själsförmögen-hetslärans fantasibegrepp, som spelat en så viktig roll i äldre
estetik. — Angående konst och personlighet — så har jag
preciserat problemet — hänvisas, i den mån det berör
folkuppfostran, till Johannes Volkelt, Kunst und Volkserziehung, München
1911 — hans framställning är dock mera lamentation än
vetenskap och skulle ha vunnit på mera grundlighet och mindre
fördom. De svenska läroverken torde alltfort vilja räkna som ett
av sina kultursyften att medverka till danandet av personlighet.
Såväl den art av esteticism, som i sin personliga rotlöshet och
utan tanke på andra ideella värden hyllar »konsten för konstens
egen skull», som estetlärarnas helt naturligt ensidiga inriktning på
sin vetenskap har jag, i detta fall med tanke på skolans behov,,
rättat till efter kristen uppfattning av helgjuten personlighet, som
jag tänkt mig dennas förutsättningar i min lilla utläggning
Folkuniversitet, Kultur åskådning och grundplan, Sthlm 1930. Angående
den metod, som bör komma till användning vid undervisning i konst
på gymnasiestadiet, må den helst bilda sig själv genom organisk växt
under sin egen fortgång, naturligen med beaktande av andras råd,
som prövas goda. Goda råd och synpunkter förekomma, förutom
på ett och annat håll i tidningar och tidskrifter, bl. a. hos pionjären
A. Lichtwark i Hamburg: Die Aufgaben der Kunsthalle, ett
föredrag 1888, och i Übungen in der Betrachtung von Kunstiver ken,
Berlin 1922, hos Gottfried Niemann, Einführung in die
bildende Kunst, Freiburg im Breisgau 1932, hos Einar Rosenborg,
Svenska konstnärer, 3 delar 19 11, Biblioteket Sveriges Vår, hos
Gregor Paulsson, Handledning i konststudier, Sthlm 1923, Folkets
studiehandbok 10, och Tanke och form i konsten, Sthlm 1933, samt
framför allt hos R. Müller-Freienfels, Erziehung zur Kunst,
Lpzg 1925. Jag saknar lyckligtvis icke själv varje egen erfarenhet
om konsthistorisk undervisning på skolstadiet. Redan vid mina
s. k. bygdekurser i Gävleborgs län begynte jag med dylik för
mer än tjugo år sedan. Denna undervisning var dock avsedd för
vuxen ungdom, och jag har fortsatt därmed vid skolarbetet i
Södertälje h. a. läroverk, denna undervisning avsedd för realskolans
klasser. Min undervisning då var dock ingalunda tänkt och utförd
i den omfattning, för vilken jag i dag rustat mig. Dessutom kan
man säkerligen påräkna uppslagsgivande idéer från föregångare
och samtida vid läroverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
