Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Johannes Kjellström. Om konsthistoria i läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
JOHANNES KJELLSTRÖM
av förutsättningar och folkart blir ofta även den tomma ord
och meningar, som på eleverna gå in genom ena örat och ut
genom andra. Icke heller lämna sådana skisser tillfälle till
empirisk arbetmetod — att öva i empirisk arbetsmetod är
dock ett av skolans betydelsefullaste intellektuella syften, som
lika litet får försummas på den ena bildningslinjen som på
den andra. Med konsthistorisk undervisning föreligger
åtminstone en möjlighet till verkliga studier av folkart, till att
tränga in till utvecklingen av ett folks mentalitet på det
område, där skönhetens instinkt är drivkraft. Konstföremålen
hos det folk, som är i fråga, ordnas efter tider och skeden,
detta arbete kunna eleverna följa, konstverken från samma
tid jämföras, karakteriseras, det samfällt karakteristiska
betonas, stilformerna framstå, de framstå som reflexer av folkets
inre liv, de förändra sig och utvecklas med det inre livet,
de knoppas, slå ut, blomstra, skjuta skott, förvissna eller
uppsugas i de segrande folkens nya stilarter. Konsthistoriskt
arbete på skolstadiet kan sålunda bli en förening av historia
och empirisk arbetsmetod och lämnar som resultat ett
vetande om folken på ett område, som är för dessa väsentligt
och sammanhänger med och präglar hela deras inre liv; det
är detta inre liv, som kanhända till syvende og sist är det
viktiga i historien som skolämne och som bevarar sig i minnet,
sedan den yttre ramen av händelser är fördimmad. — Det
kan låta populärt och lustigt men må dock i detta
sammanhang antydas, att dessa lektioner i konstens historia ofta äro
och bli, om man frånser skoluppsatserna å modersmål,
elevernas enda tillfällen under skoltiden att praktiskt använda
sina ur läroboken i deras tycke ofta surt förvärvade
kunskaper.
I samband med ämnet modersmål i L II4 — i kursplanen
ingår jämväl en smula norska eller danska — har jag
beträffande de nordiska grannlanden även tagit sikte på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>