Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Karl Nordlund. Skolan och scoutrörelsen
- Georg Brandell. Slutsvar till doktor Bohman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även den är ju, Gudi klagat, ej alldeles enhetlig, men jag
vågar ändock uttala som min tro, att den — liksom många
andra ungdomsgrupper, det må vi ej glömma — i stort sett
tillhör den svenska ungdomens elit. Scoutrörelsen har en
stor och viktig uppgift att fylla bland svensk ungdom, och
den svenska skolan kan prisa sig lycklig att ha den hjälparen.
En replik.
Med anledning av d:r Svante Bohmans svar på min kritik av
den nya uppsalafilosofien ber jag att få göra följande erinringar.
1. Mitt påpekande, att d:r B. försummat framhålla »kunskapen
om undervisningsstoffet såsom en ytterst viktig del av grundvalen
för rättskrivningsmetodiken», bemöter d:r B. genom att hänvisa
till att han i en annan uppsats gjort en analys av språkkänslan.
Detta är väl möjligt men träffar icke den sak varom här är fråga.
Jag har naturligtvis icke i min kritik kunnat ta hänsyn till allt
vad d:r B. skrivit utan blott till den uppsats som var föremål för
granskning. Min kritik avsåg icke att göra gällande, att d:r B.
aldrig upptagit den angivna synpunkten till behandling, utan hade
i stället till syfte att framhålla, att varje antydan om den nämnda
faktorn saknades i en framställning, som syntes mig göra anspråk
på fullständighet, och i ett sammanhang, där åtminstone en
antydan om vikten av att äga kännedom om undervisningsstoffet
borde ha givits. Alldeles samma anmärkning kan man för övrigt
rikta även mot den framställning d:r B. i sin nya uppsats ger
om vad som erfordras för att finna nya undervisnings- och
uppfostringsmetoder (s. 88). Enligt denna framställning kan man
genom kunskaper i psykologi och sociologi »erhålla en fast
grundval för hur man lämpligen kan gå till väga och hurudana de
unga skola bildas för att en gång fylla samhällets krav av olika
art». Kunskaper i psykologi »ge naturligtvis anvisning om hur
läraren lämpligen kan gå till väga för att förändra, för att bilda
en psykofysisk organism i enlighet med sitt mål». Man möter
här alldeles samma uppfattning som i d:r B:s tidigare uppsats,
nämligen att det är möjligt att härleda undervisnings- och
uppfostringsmetoder ur psykologien. Ville man vara mycket välvillig,
kunde man kanske tolka d:r B:s uttalande, att det är
betydelsefullt att veta, »vad som sker hos elevmaterialet vid en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:55:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1934/0147.html
