Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Greta Krohn. Drag ur botanikens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRAG UR BOTANIKENS HISTORIA
149
tidens skolor; 3) Uppkomsten av herbarieverk under
renässansens frambrytningstider; 4) Herbariernas blomstringstid
under renässansens maktperiod; 5) Uppkomsten av torra
växt-samlingar, herbaria viva, och deras bevarande intill våra
dagar; 6) Växtkännedomen utvidgas. — Växtinsamling i
hem-och utlandet. — Botaniska trädgårdar; 7) Tiden före Linné;
8) Naturvetenskap och vidskepelse; 9) Naturvetenskap i
skolorna 1300—1700: i) Mellan-Europa, II) de nordiska
länderna; 10) Materialet hopbringas; 11) Carl von Linné 1707
—1778; 12) följderna av Linnés lära och utvecklingen av
det naturliga systemet intill våra dagar; 13) Undervisningen
i naturhistoria från 1800-talet intill våra dagar vid skolorna i
Tyskland, Österrike, Schweiz, England, Sverige, Danmark,
Norge och Finland; 14) Skolherbarierna i praktiken.
I första kapitlet ingår ett kort referat av antika
naturfilosofer och »botanister» såväl i Grekland och Rom som inom
den alexandrinska skolan. De underbara öden som Aristoteles’
och Theofrastos’ vetenskapliga arbeten genomgått framställes
ingående, varigenom våra egna botanister få en inblick i
botanikens synnerligen fängslande förhistoria. Några korta
utdrag och exempel, hämtade ur deras urgamla verk, belysa
deras karaktär och värde samt giva oss en föreställning om
dåtida naturforskares synpunkter. Deras gamla verk torde
för de flesta av våra pedagoger vara obekanta, och få torde
de nordbor vara, vilka grundligare fördjupat sig i deras
innehåll. Förf. framhåller, att redan då, 600—300 f. Kr.,
kärleken till naturen vaknat, att växter samlades och avbildades
i verk, av vilka några bevarats ända till våra dagar i skilda
museer i Europa, bl. a. i Venedig. Redan i detta kapitel
presenteras de första herbarierna, av vilka det förekom två
olika slag: 1) samlingar av torra växter; 2) illustrerade
växtförteckningar. De grekiska, romerska och alexandrinska
forskarna voro alltså antingen växtsamlare eller utgivare av
växtförteckningar. Redan under 4—3 årh. f. Kr. fanns det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
