- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttionde årgången. 1934 /
159

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Greta Krohn. Drag ur botanikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRAG UR BOTANIKENS HISTORIA

159

7) Herbarium vivum-växtsamlingarna voro oumbärliga för
vetenskapsmännen. På dessa samlingar grundade sig
morfologin och anatomin samt framför allt det naturliga
systemet och senare evolutionsteorin och biologin.

8) Linnés herbarium var vidlyftigt, men ingalunda ett
fullständigt typherbarium.

9) Under inflytande av psykologin, uppburna av kyrkans
män, lärare, filosofer och pietister samt därjämte
inspirerade av upplysningstidevarvets anda och entusiasm
för Linné vunno herbarierna insteg i realskolorna.

i o) T hertigdömet Gotha i Tyskland ha eleverna sedan
1656 använt herbarier.

11) Jämnt 200 år senare togos herbarierna i bruk i de
svenska skolorna i överensstämmelse med
bestämmelserna i skolordningen.

12) Enligt protokollen, förda vid allmänna
lärdomsskollärar-1864, blevo skolherbarierna godkända i de finska
lärdomsskolornas läsprogram. Detta år kan därför
betraktas som det egentliga begynnelseåret för de finska
lärdomsskolornas elevherbarier, ehuru den officiella
förordningen utkom först 1916.

13) Nutida biologisk anda och naturförhållandena i Finland
(Norden), sommarferierna samt arbetsskolprincipen
betingar för alla elever, såväl klassiker som realister,
exkursioner ute i naturen och skolherbarier.

Förf. har med denna historiska överblick velat påvisa, att
herbariet är en produkt av den västerländska kulturen och
därigenom ett kulturhistoriskt arv, vilket vi icke äro
berättigade att skjuta åt sidan av pur obetänksamhet eller
okunnighet såsom varande onyttigt och skadligt. Tvärtom böra
vi med all vördnad vårda och omhulda detsamma för att i
vår tur lämna det ännu rikare i arv åt kommande släkten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1934/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free