Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Adolf Söderlund. Rättskrivningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSKRIVNINGSFRÅGAN
i65
En av vårt lands största kännare av både folkskolans
arbetsformer och av rättskrivningsfrågor, folkskoleinspektör Ernst
Westberg, har föreslagit en rättskrivningsundervisning, som
bygger på ett av honom konstaterat faktum, att folkskolans
barn sällan använda ett för ljudenlig stavning nödvändigt
riksspråksuttal. Till detta må fogas ett nytt faktum. I vårt
land anslå modersmålslärarna mycket liten tid till övningar i
vårdat uttal och i muntlig framställning. Och i folkskolan
anslås däremot överdrivet mycken tid till s. k. »tysta
övningar», en slags skrivning, som föga bidrager till att
utveckla elevernas språkförmåga i berört avseende. Med dessa
fakta som bakgrund ter sig kommitténs uttalande sid. 17 bra
egendomligt. Modersmålsundervisningen skulle i väsentliga
delar bygga på »lärjungarnas eget språk», på deras »levande
språkkänsla och språkmedvetande». Det vore — enligt min
erfarenhet — att bygga på det, som icke existerar eller är
så svagt utbildat, att man knappast kan räkna därmed. Ty
man kan väl näppeligen hoppas på ett positivt svar på
följande frågor:
1. Låter verkligen folkskolebarnens språk sig förena med
ett bildat riksspråk?
2. Har någon undersökning gjorts rörande
folkskolebarnens »språkkänsla» och »språkmedvetande»? — och i så fall,
3. har det verkligen visat sig, att 11 — 13-åringars
»språkmedvetande» är av något större värde för en korrekt
språkkänsla? Själv har jag under många år haft tillfälle att pröva
eliten av folkskolans elevkår vid inträde till högre skolor.
Min erfarenhet av språkkänslan hos dessa elever liksom av
andra barn i åldern 11 —13 år är mycket nedslående.
Det blir en stor men ingalunda lätt uppgift att bibringa
flertalet svenskar ett gemensamt riksspråksuttal av ett
gemensamt rikstalspråk. Därvid kommer nog folkskolan att
få användning för alla sina genom en eventuell
stavningsreform »inbesparade miljoner lektionstimmar»!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
