Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Johannes Kjellström. Ett svenskt släktforskningsinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
JOHANNES KJELLSTRÖM
nationen. I en enad nation är det släktforskning och icke
rasbiologi, som är av mesta intresse, till riksens båtnad en
släkternas självprövning och inbördes rannsakan. —
»Medarbetarna i en släktforskning så inriktad må givetvis i all sin
färd iakttaga den diskretion, som ärendet påkallar och ha
samma skyldighet och rätt därtill, som eljest tillkommer svensk
läkare.»
Avdehiingen för släktpsykologi skall leda och bedriva
forskningsarbete om släkters och släktmedlemmars själsliga
egenskaper. Här föreligger en i viss mån banbrytande uppgift
för svensk vetenskap. Det är visserligen så, att man länge
haft sikte på själsegenskapernas ärftlighet. Th. Ribot,
Själsegenskapernas ärftlighet utkom redan på 1870-talet, sv. övers.
Sthlm 1900. Numera betvivlar ingen, att allt psykiskt går i
arv. Men på vad sätt? Goda arbeten till trots — vi nämna
för dagen av de bästa sammanfattningarna av resultaten tre
populära: Nils von Hofsten, Ärftlighetslärans grunder, Sthlm
1927, 1931, E. Baur, Fischer, E., Lenz, F., Menschliche
Erblichkeitslehre und Rassenhygiene, B. I, 1927, B. II Menschliche
Auslese und Rassenhygiene 193 1, W. Peters, Vererbung
geistiger Eigenschaften und Psychische Konstitution^ Jena 1925 —
öppna sig alltjämt nya vildmarker, som locka till vetande.
De ärftlighetsteorier, som gälla, ha ej heller blivit tillbörligt
prövade på människosjälen under den följd av släktled, som
detta ärende verkligen kräver. Till ärftlighetsläran kan
släktpsykologien sålunda lämna ett väsentligt bidrag. Men många
andra äro de vetenskaper, som vinna ny aktualitet och
belysning med en ordnad släktpsykologi. Så är förhållandet
exempelvis med psykologiens andra grenar, från sinnenas
psykologi till »de förnuftiga idéerna», från den enskildes psyke
till världssjälen. Och psykologien är i sin ordning
grundvetenskap för andra humaniora, i förhållande till dem som
(energisk) cirkelns mittpunkt till periferien. Tidens
handlingsanda vill naturligen först fråga efter dess nytta för enskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
