Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Axel Chambert: Om svenska uppsatser och praktiska skrivelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 AXEL CHAMBER!’
iakttagelser från resor och studiebesök eller om minnen,
händelser och äventyr tycks i allmänhet intressera eleverna, i
synnerhet flickorna. Dagbokstexten uppställes helst i form
av anteckningar, som gjorts dag för dag med angivande av
veckodag, datum och årtal, men ett sammandrag, byggt på
dagboksanteckningar från olika tillfällen kan väl också
godtagas. Genom litteraturläsningen äro många förtrogna med
dagboksformen (t. ex. Linnés resor, Hedvig Elisabet
Charlottas, Geijers, Topelius, Fredrika Bremers och Selma
Lagerlöfs dagböcker).
I affärsbrev och i brev till främmande eller mindre
bekanta anger ju redan överskriften, att tonen och stilarten är
en annan än i de ovannämnda brevtyperna.
Frågan om överskrifter och underskrifter i brev m. fl.
hithörande spörsmål har varit föremål för en del diskussion,
och olika meningar om en och annan detalj ha förekommit
bland lärare och andra intresserade. Gustav Cederschiölds
instruktiva framställning: »Svenska brev» (i Almanack för alla,
år 1916) har länge varit rättesnöret för många. En del
moderna läroböcker förorda en rationalisering av brevskrivningen
och avskaffandet av »intetsägande fraser och
hövlighetsbety-gelser». I de synnerligen intressanta radioföreläsningar över
svenska språket, som professor Erik Wellander nyligen hållit,
har han bl. a. givit en del goda anvisningar rörande
brevskrivningen, som säkerligen komma att bidraga till större
enhetlighet i dessa frågor. Vid undervisningen i skolan är väl
en medelväg mellan »funkis» och »tradis» i dessa stycken
att föredraga. Som exempel må nämnas de förgyllande
attributen »högvälborne», »välborne» och »högädle», som numera
i stort sett kommit ur bruk. Titlarna ha i många fall ersatts
av tilltalsorden »Ni» och »Eder» — inte bara i affärsbrevens
text, utan även i många andra brev — »Eder ärade skrivelse»
av »Edert brev» o. s. v. — Det avgörande härvidlag är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>