Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Adolf Söderlund: En tidsenlig organisation av realskola och gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TIDSENLIG ORGANISATION AV REALSKOLA OCH MGYMNASIUM 9 I
Övning i stället för prov.
Traditionens makt har som bekant varit mycket stark på
skolans område. Ständiga läxförhör, ofta återkommande
skriftliga prov upptaga alltjämt huvudparten av veckans
arbetstid. Man kan faktiskt påstå, att läroverkens lärare i stor
omfattning undervisa genom att uppställa fordringar och
strängt kontrollera, att eleverna på egen hand eller med
utomståendes hjälp ha lärt sig reda upp sina arbetsuppgifter.
Det är på tiden att så fullständigt som möjligt bryta med
detta system. En början borde ske i samband med ett försök
med fasta skrivdagar. Utgångspunkten för ett sådant krav
är denna.
Sådana skriftliga uppgifter, som föreläggas eleverna i
svensk uppsatsskrivning, latin, främmande språkens
stilskrivning och matematik, förekomma knappast ute i livet.
Följaktligen kunna de ej fordras med hänsyn till kravet på att
skolan skall ge allmänbildning, och följaktligen kunna de ej
heller få användas som prov, allra minst slutprov, vilka ju
böra innebära en tillämpningsuppgift på det i kursen
genomgångna. Återstår då endast den möjligheten att betrakta
dessa skrivningar som övningar, men då böra de givetvis
anordnas så, att övningseffekten blir den största möjliga.
Därför vill jag föreslå, att man i läroverken slår in på en ny
väg. De förut endast vakthavande lärarna förvandlas till
rådgivare och handledare åt elever, som visserligen arbeta på
egen hand med uppgifter liknande dem, som tidigare
behandlats vid undervisningen; eleverna få i viss utsträckning
anlita de vakthavande lärarna, hellre än att de alldeles
misslyckas eller arbeta oekonomiskt långsamt eller — fuska. Om
det förhåller sig så, som jag ovan påstått, att skolans
skriftliga prov ha alltför ringa livsnärhet, då bör varje lärare eller
lärarna inom varje ämne kunna sammanställa för varje termin
eller läsår ett visst antal »skolskrivningar», som motsvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
