Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Torvald Lindstedt: Olika uppsatsideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
TORVALD LINDSTEDT
det sammanhänger väl med att de individuella åsikterna mera
kunna komma till synes i ämnen av denna art. Exempel:
Was kann der Deutsche als Staatsbürger vom Engländer
lernen? Kann ein Arbeiter mein Freund sein? Welche
Bedeutung hat der Film für unsere Zeit?
De konsthistoriska ämnena sakna motsvarighet hos oss.
I de svenska skolorna blir ju endast i undantagsfall
konsthistorien så tillgodosedd, att man därifrån skulle kunna hämta
ämnen. Liksom i fråga om de litterära ämnena äro de
konsthistoriska ofta synnerligen speciella, t. ex. Jan van Eycks
Bedeutung für die niederländische Malerei; Raffaels
»Kreuz-tragung» (Madrid) und Rubens’ »Kreustragung» (Brüssel), eine
vergleichende Betrachtung; Mozarts Opernstil, dargestellt an
seiner Zauberflöte.
Finnes det alltså relativt stora likheter mellan de tyska
studentämnena och våra, så blir förhållandet det motsatta,
om vi se på de franska. Helt kort kan man säga, att dessa
dels äro litterära, dels allmänna med anslutning framför allt
till historien. Alltsedan den franska litteraturens storhetstid
på 1600-talet har retoriken i nära anslutning till det klassiska
studiet behärskat modersmålsundervisningen i Frankrike.
Retoriken stod under starkt inflytande av den skolastiska
filosofien och lånade därifrån sina metoder och definitioner.
Därigenom kom den att lägga största vikten vid klarheten i
framställningen, och vid undervisningen strävade man framför
allt efter att lära eleverna att klart tillämpa klara regler.
»Pendant trois siècles . . . l’idéal scolaire de tous les jeunes
Français a été d’appliquer adroitement les codes des
rhétoriques.» (Mornet: Histoire de la clarté française, Paris 1929,
sid. 67.) I en handbok från år 1933 kan man ännu läsa
följande: »Pour la composition, le mieux est de suivre
les vieilles règles, excellentes et logiques, telles que les
formule Cicéron après les rhéteurs grecs, telles qu’elles sont
encore appliquées dans Bossuet.» (Jasinski: La composition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
