Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Torvald Lindstedt: Olika uppsatsideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
TORVALD LINDSTEDT
jugement de Fénélon . . ., så blir uppsatsen av samma art.
Den litterära analysen har en så fast tradition, att eleverna
följa ett givet schema.
Mycket vanliga franska uppgifter äro sådana, i vilka det
gäller att beskriva någon scen ur historien, t. ex. följande:
L’empereur Napoléon fait, le 20 avril 1814, ses adieux
aux soldats de la Vieille Garde dans la cour du château de
Fontainebleau. Décrivez la scène.
En annan uppgift, för vilken det inte bara kräves historisk
fantasi utan också förmåga att imitera en äldre stil, är, då
det gäller att skriva t. ex. ett brev från en namngiven
historisk person, ett samtal mellan två personer i äldre tid o. d.
Exempel:
A l’occasion de la mort du Grand Dauphin, Fénélon écrit
à son élève le duc de Bourgogne une lettre de condoléances
et de conseils moraux. Ecrire cette lettre.
Faites, dans le style et à la manière de la Bruyère, le
portrait de l’amateur de sports.
Louis XIV vient d’offrir à Boileau et à Racine d’être ses
historiographes. Les deux amis se consultent pour savoir
s’ils doivent accepter. Écrire leur conversation.
En mängd ämnen utgöras av ett ordspråk eller något
uttalande av en berömd man, vartill den skrivande skall
anknyta allmänna och moraliska reflexioner. De synas oss
förutsätta stor mogenhet och en människokännedom, som
unga människor sakna, och förefalla därför svåra, men någon
högre grad av självständig behandling blir det i regel icke.
Det är också här mera en logiskt-stilistisk övning efter den
gamla krians schema. Exempel på sådana ämnen:
Vous développerez cette pensée de la Bruyère: »L’ennui
est entré dans le monde par la paresse.»
Commentez cette pensée de Pascal: »Nous ne vivons
jamais, nous espérons de vivre.»
Pourquoi un philosophe du XIXe siècle, Auguste Comte,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
