Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Gösta Langenfelt: Kanadas fyrahundraårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANADA S F YR AH UN DR AÅRSJ UBILEUM
275
U. S. A., ty i sådant fall skulle deras franska kultur sakta
malas sönder. Och dock äro de franska, provinsiellt franska,
i utblick, vanor, byggnadssätt. Att resa genom franska
Kanada är som att resa på Picardies landsbygd. Den som vill
fördjupa sig i Kanadas politiska och sociala utveckling
hänvisas till Alexander Brady: Canada (Benn, 18 s.) 1932; Dr.
Haden Guest: The New British Empire (Murray, 7 s. 6)
1929 eller till A. Stanley Walker, Canada (Arrowsmith, 3
s. 6) 1934, en utmärkt liten handbok. Det speciellt franska
problemet i Kanada behandlades 1933 av Wilfred Bovey:
Canadien. A Study of the F rene h Canadians. (Dent 10 s. 6.)
Professor Helge Nelson har i ett till julen 1935 utkommet
arbete kartlagt svenska bosättningar i Kanada. (Helge Nelson:
Nordamerika. N. o. K.) Svensken Karl Gunnarsson har i två
nyligen utkomna böcker »Som Emigrant i Kanada» och »På
Kanadas prärier» (Hökerbergs) givit livfulla snapshot av
landet.
Vid detta jubileum knyta sig emellertid tankarna inte vid
det som man lätt kan finna i socialpolitiska och kommersiella
handböcker. Det är en helt annan sida av kanadensisk
kultur man borde dröja vid: litteraturen. Kanadensisk
skönlitteratur, utbrister någon, existerar det en sådan? Jo vars,
och en alls icke primitiv sådan! Klart är dock, att idéernas
lek i romaner ute i ett kargt, sparsamt bebyggt och kraftigt
arbetande land icke kunde till en början påräkna någon
större uppmuntran hos nybyggarna. Om sedan de språk,
som användes i litterärt syfte i dessa civilisationsutkanter,
voro modersmål för högtstående och politiskt betydande
europeiska och även amerikanska kulturstater, blev
ursprunglighet hos diktaren och konkurrens med de stora länderna
nära nog hopplös. Allmänningarna inom dikten kunde
kanadensarna icke tävla om: centrallyrik, psykologiskt fina
analyser, kulturtraditioner, allt sådant måste importeras, och då
återstod blott för litteratörerna att söka fånga den nya mil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
