Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Harald Frendin: Botaniska exkursioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
HARALD FRENDIN
allt, som kommer därovanför, räknas till skogsskiktet.
Växtligheten i de olika skikten ange vi med täckningsgraderna
i—5 1 stället för med frekvensbeteckningarna enstaka,
tunnsådd, strödd, riklig och ymnig, som förut användes. Det
bästa sättet att åskådliggöra växligheten i de olika skikten
är att projiciera ned den enligt schemat, fig. i, som man
naturligtvis under en föregående lektion ritat upp på svarta
tavlan och förklarat, och som eleverna alltså redan ha i sina
anteckningsböcker. Kolumnerna från vänster till höger med
siffrorna i — 5 beteckna täckningsgraden.
Uti ifrågavarande växtsamhälle brukar som regel marken
vara helt och hållet täckt med växtlighet, huvudsakligen mossor,
alltså täckningsgraden 5. Detta anges på schemat genom att
fylla ut hela bottenskiktet från kolumn 1 t. o. m. 5 med
blyerts, lämpligast med snedstreckning. I fältskiktet
förekomma flera arter, framför allt Vaccinium, Calluna och kanske
en del granplantor, till en myckenhet, som motsvarar
täckningsgraden 3. Alltså streckas fältskiktet t. o. m. kolumn 3.
I snårskiktet ha måhända inga växter sin avslutning, och
detta lämnas således tomt. Upp i skogsskiktet sträcka sig
slutligen tallarna med täckningsgraden 4, och motsvarande
streckning av skiktet utföres.
Vi ha nu framför oss en projektion av växtligheten inom
provytan och övergå till en närmare beskrivning av de olika
skikten, lämpligen begynnande med bottenskiktet. Eleverna
få själva söka reda på vad som kan finnas, och man hjälper
dem med namn och upplysningar i den mån det kan
behövas. Efter namnet på växten kunna en del anteckningar
om densamma göras, såsom t. ex. om utvecklingsstadiet,
egenskaper, som möjligen kunna förklaras av edafiska och andra
ekologiska faktorer, och mängden. Av träden tar man ut
tre stycken och antecknar om dem tjocklek i brösthöjd och
höjden, förgrening, ev. egendomligheter i växtsätt,
barrbeklädnad etc. Det torde vara obehövligt att här beskriva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
