Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - J. Hj. Forsberg: Undervisning i rättskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERVISNINGEN I RÄTTSKRIVNING 3 I 3
att detta visat sig vara någon säker garanti mot felskrivning
vid ett senare tillfälle. Vid användning av frekvenstabellerna
för direkt inpluggning av de vanligaste orden måste man
dessutom använda de metoder, som förut antytts, och som
sätta rättskrivningen i samband med uttryckens användning i
större sammanhang och förena orden i sakliga eller
gramma-tiska grupper. Att Hassler-Göransson ingalunda är blind för
sådana synpunkter, visas utom av flera yttranden i hennes
uppsatser av hennes medarbetarskap i en lärobok, utgiven i
gemenskap med SJÖHOLM och AlmÉN. Boken heter
»Arbetsuppgifter och rättskrivningslära på grundval av språkets
vanligaste ord». Den innehåller bl. a. även goda anvisningar
om barnens arbetssätt. Frekvenstabeller och
rättstavningsskalor kunna vara goda tjänare för både lärare och
skolmyndigheter, men det skulle vara mycket olyckligt, om de finge
dominera rättskrivningsundervisningen eller prövningarna i
samband därmed.
Man har sedan länge sökt tillgodogöra sig de
hjärnana-tomiska och psykopatologiska forskningarnas resultat även för
rättskrivningsundervisningen. Det är mycket svårt för en
lekman att genom tillgängliga handböcker få någon säker
upplysning på detta område. Alltför ofta står auktoritet mot
auktoritet. Med mycken reservation vill jag emellertid
framhålla, att varje »ordföreställning» (plus dess betydelsegrund)
torde sammanhänga med ett flertal funktionsenheter, som
beröra vitt skilda delar av hjärnan. Dessa funktionsenheter
kunna i viss mån isoleras från varandra, men normalt äro de
koordinerade och verka som en enhetlig komplex. Några
direkta direktiv för rättskrivningsmetodiken kan man väl än
så länge svårligen få från hjärnforskningen.
Något liknande gäller även om språkpsykologien, i den
mån den ej direkt berör förloppen vid rättskrivning, såsom
hos FLAGSTAD. Dock synes den mig avgjort strida mot ett
mekaniskt-atomistiskt betraktelsesätt, vilket anser orden som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
