Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Petrus Bogren: Undersökningar rörande de sexåriga lyceerna i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
petrus bogren
undersökning, som docenten Rosenqvist framlägger rörande
denna fråga. De resultat, till vilka han kommer, äro delvis
helt andra än lärdomsskolekommitténs.
Såsom redan nämnts i det föregående, inrättade staten
sexåriga försökslyceer för att utröna, om det verkligen vore
möjligt att på folkskolans grund bygga en sexårig
lärdomsskola. Från början voro dessa endast två: Helsingfors’
för-sökslyceum och Jyväskylä försökssamlyceum, som båda trädde
i verksamhet hösten 1919. Med åren tillkommo flera, t. ex.
Helsingfors’ II finska lyceum, som började sitt arbete hösten
1924. I försökslyceernas årsberättelser synes man hysa den
åsikten, att i de svåraste läroämnena, matematik och
främmande språk, har man i de tre gymnasialklasserna, tack vare
det relativt stora timantalet, på det hela taget uppnått samma
studieresultat som i de åttaåriga lyceerna av äldre typ.
Däremot har i mellanskolan resultaten blivit i någon mån
sämre till följd av arbetets forcering. Om man undantager
några tillfälliga misslyckanden, visar den tillgängliga
statistiken, att resultaten i försökslyceernas studentexamina voro på
det hela taget lika förmånliga som resultaten i lärdomsskolorna
av äldre typ, ja, delvis åtskilliga procent bättre, såsom framgår
av tabell 1.
Jämförelsevis förmånliga äro de resultat, som
försökslyceernas elever uppnått i studentexamen, även i det avseendet,
att betygen »berömlig», »med beröm godkänd» och
»godkänd» bland dem uppträda i ungefär samma proportion som
bland lärjungarna i de åttaklassiga lyceerna, som framgår av
tabell 2.
Såsom framgår av dessa båda tabeller, ha resultaten varit
förvånande goda. Att det överhuvud varit möjligt att på sex
år uppnå dessa resultat, beror naturligtvis delvis på elevernas
begåvning och flit. Men undersöker man saken närmare,
finner man en annan orsak, nämligen en skoningslös
utgall-ring av sådana elever, som icke fyllt måttet. Sålunda är an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
