Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Walter Fevrell: Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola? III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
WALTER FEVRELL
stoff, som verkligen alltjämt är i behåll. — Men vilket är
detta sistnämnda stoff? — Det, som redan under skolåren
tett sig som värdefullt för livet, allt, som förefallit praktiskt
användbart, som kunnat hjälpa i livsorienteringen, allt, som
förklarat vad som behövde förklaras och stimulerat till
handling. Ja, detta har ingått i den andliga utrustningen såsom
något beståndande och blivit en integrerande del av
bildningen. Men sorgligt att säga är detta blott en ringa del av
det myckna, som kursplanerna upptagit. De elever, som
bara gått igenom folkskola, ha tillgodogjort sig lärokurserna
på ungefär samma sätt som läroverkens elever, blott att
träningen att laborera med abstrakta begrepp blivit mindre, och
att en förhållandevis obetydligare del av kunskapsstoffet för
dem tett sig levande och användbar. När man granskar
skolornas läroböcker med deras rika kunskapsstoff, känner
man sig givetvis imponerad, med även beklämd. Hur mycket
av detta stoff har varit levande för eleverna och hos dem
blivit till verklig bildning? Man grips av en misstanke, att
undervisningsväsendet delvis haft ett oriktigt bildningsideal
och ej skänkt tillräckligt av värde för livet. Kan det icke
finnas en fara för att folkskolans arbete förryckes, genom att
den till sin gamla uppgift fått en ny, nämligen att förbereda
en del av eleverna för realskolan, och denna åter att
förbereda för gymnasiet, och detta för universitetet? På så sätt
kan det sistnämnda lätteligen förrycka hela
undervisningsväsendet och prägla skolans arbete, i stället för att elevernas
anlag och behov bort vara utslagsgivande. — Så långt
Tern-blad.
Men även i andra avseenden kritiseras skolans arbete.
Man påtalar dess intellektualism, överskattningen av
förståndsutveckling och minneskunskaper. Skolan har många utmärkta
facklärare, men alltför få verkliga uppfostrare. Lärareurvalet
företer alltjämt svåra brister, och skolan har en del
överarbetade, nervösa och även av andra skäl »intelligenshämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
