Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nils G. Ohlson: Broocmans brev till Rasmus Nyerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
NILS G. OHLSON
därutav betingade oformligheten. Pestalozzi insåg denna
svårighet och kunde därför utforma ett uppfostringsprogram,
som i sin radikalism definitivt bröt med 1700-talets
trång-bröstade utilitarism. Tidigare hade ju även han i
»produktionsskolan», d. v. s. i en anstalt, vars utgifter skulle
bestridas genom avkastningen av klientelets eget arbete, sett
lösningen av frågan men övergav denna åskådning, sedan han
prövat dess oduglighet.
Det är detta problem, som Broocman även för fram i sitt
brev; han underkänner — visserligen i försiktiga ordalag —
sina landsmäns sätt att ordna denna viktiga angelägenhet och
trängtar efter något nytt. I Sverige fanns det inte ens
sådana anstalter, som i Köpenhamn existerade under
benämningen industriskolor och som dessutom förekommo i
Tyskland.1 »Väl omtalas handaslöjder, såsom nödvändiga i
skolorna, uti Förslaget till en Fattigvård i Stockholm, men intet
är utfördt i detta afseende. Från Götheborg och Örebro, der
Fattigvården skall vara bättre inrättad, förmäles, att
ungdomen äfven öfvas i handarbete; men detta består dock icke i
annat än i spinning och stickning. Flickorna lära äfven sy.
På Stockholms stora Barnhus tillhöllos gossarne en tid, att
stöta ben, och vid Frimurare Barnhuset sydde de fordom
skor och kläder. Men vid alla sådana företag har man
merendels förfarit ganska oklokt utan rätt kännedom af
Ungdomslynnet, af method och hvad i andra länder skett i detta
afseende.»
Efter att ha beklagat våra skolors efterblivenhet i detta
avseende hänvisade Broocman till utförligare skildringar av
allt, som sammanhängde med vårt skolväsen, uti den tidskrift
han just stod i begrepp att starta. »Deri skall äfven Doct.
1 Broocman bortser tydligen då från de försök, som blivit gjorda i
Sverige, t. ex. i Linköping, att upprätta industriskolor, förmodligen
därför, att inte heller de hade blivit bestående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
